
Första inlägget för FS3 - What's in it for me?
Den andra september 2016 påbörjade 18 personer traineeprogrammet Framtiden Samhällsbyggare 3. En av dem är jag, Anna Wetterberg, biträdande projektledare på Framtiden Byggutveckling AB, aktiv i arbetslivet sedan första september 2016, och jag har fått äran att skriva det första blogginlägget på vår traineeblogg!
VEM ÄR JAG – ANNA WETTERBERG
Jag som person är glad och engagerad, en samordnare som gillar att pyssla med växter, inredning och tycker väldigt mycket om katter. Över en månad har gått sedan jag påbörjade projektet att omvandla 5 års utbildning och implementera tidigare erfarenheter i praktiken. Jag gick Väg- och Vattenbyggnad på Chalmers, varav de två sista åren på mastern fokuserade på projektledning inom byggsektorn. Jag vill arbeta tvärvetenskapligt, genom att sammanfoga mitt intresse för beteende, gruppdynamik och samhällsfrågor med den tekniska delen av samhällsbyggnad, därav kändes projektledning som det naturliga efter något år på Chalmers. Detta är också vad jag ska komma att praktisera på Framtiden Byggutveckling. Av det jag har deltagit i, sett och hört hittills handlar mitt arbete mycket om människor, att sammanföra arbete och personer, hitta lösningar, kompromisser för att driva socialt hållbara projekt framåt – wow!
FS3
Med detta som grund – Oh Boy! är jag glad att jag vid mitt inträde i denna nya fas i livet har stöd i form av ett traineeprogram, att jag tillsammans med 17 andra personer får vägledning i att utvecklas individuellt och i grupp, får chansen att skapa ett stort nätverk inom byggsektorn liksom chansen att få en större förståelse i det komplexa att bygga ett samhälle. De första träffarna med traineegruppen handlade om att lära känna varandra, skapa en god plattform för framtida arbete och ett öppet klimat, för att komma över de initiala kommunkationströsklar, så som:
- Vem är du?
- Vem är jag?
- Vad har vi gemensamt?
- Hur ska vi jobba ihop?
- Kan vi kanske vara vänner också?
Så kul! Mitt första intryck var bara positivt, och jag känner att i detta sammanhang kommer jag att frodas och förhoppningsvis få andra att göra detsamma!
Nedan följer lite smått och gott från vad vi har varit med om hittills.
INTERNAT – REFLEKTERA MERA
Vi var i väg i två dagar på ett internat där vi verkligen fick grotta ned oss i namnlekar, reflektionsövningar, ”ny på jobbet”-frågor och teorier gällande grupputveckling, ledarskap och kommunikation. Två intensiva dagar minst sagt, men som innehöll matnyttig information och teori, liksom mycket skratt och en början på många olika bekantskaper. Efter dessa dagar var jag fylld av energi, spänd på gruppen, funderade mycket på hur min kommunikation med omvärlden ser ut, hur jag vill förbättra den och på vad för case vi ska får jobba med och hur ska vi lösa detta! Jag känner att internatet la grunden för min inställning till FS och ingången i arbetslivet – frågor som inpräntats i mitt huvud och kommer att följa mig längs med vägen är ”varför?” och ”what’s in it for me?”, det vill säga vad är syftet med olika uppgifter och hur tillgodoräknar jag mig erfarenheter och lärdomar bäst?
UTBILDNINGSDAGAR 6-7 OKT – FRÅN INDIVID, TILL GRUPP, TILL TEAM
På vår senaste träff, den 6 oktober låg fokus på hur sammansättningen av personerna i gruppen ser ut; vad har vi för olika kvaliteter och utvecklingsmöjligheter, vilka hinder kan olika personer stöta på i sin kommunikation och vad ska vi ha för spelregler i gruppen. Det vi landade i handlade mer om ambitioner, än spelregler, som gruppen ska sträva efter, nämligen Öppenhet, Tydlighet, God atmosfär, Kreativitet och Engagemang. Detta är ett arbete som vi kommer att jobba med under hela programmet, allt eftersom vi lär känna varandra kommer vi att utveckla vår relation för att hitta vägar att tillsammans driva vårt projekt framåt. Hur ska vi göra det och vad har vi att vänta?
Den 7 oktober var vår första gemensamma CMB frukost, som följes av tips och trix från Bengt med fokus på vårt case, angående olika infallsvinklar och aspekter som är viktiga att tänka på som ekonomiska förutsättningar, hur uppfattas platsen av näringslivet, finns det möjlighet att få dit verksamhet osv. Efter det följde en eftermiddag där vi som grupp äntligen fick prata om upplägget av arbetet som väntar oss, sammanfatta kompetenser vi själva sitter på samt vad vi har i våra hemmaföretag och vad för specifika intressen vi har som vi vill utveckla i projektet.
CASE - FRISKVÄDERSTORGET
Apropå vårt projekt – vi har fått i uppgift att ge förslag på/underlag för hur Friskväderstorget kan förändras för att skapa ett tryggare, trevligare och tydligare område. I onsdags var jag ute med två andra traineer, Tim (Riksbyggen) och Martin (PEAB), för att undersöka torget och dess område. Bilderna nedan visar området söder om torget, baksidan av Willys och en parkering samt Sjumilahallen. Det var en väldigt givande utflykt. Vi har alla olika bakgrund, erfarenheter och intresse vilket för mig öppnade massa olika dörrar och infallsvinklar – om jag formulerade en tanke, kunde Tim ta vid med sitt perspektiv vilket gav Martin en öppning för en ny spin-off.
Detta besök bekräftade verkligen att 1+1 inte blir 2 utan hur mycket mer som helst. Det är vi i FS3 som sätter gränser för vad vårt arbete ska leda till och nu när jag sitter och skriver detta känner jag engagemanget spritta och entusiasmen flöda!
Jag tror att vi har all världens potential att utvecklas till ett effektivt team och ser mycket fram emot fortsättningen.
SUMMERING
Idag är det fredag och dags för helg! Med det vill jag avsluta detta inlägg med ett par upplyftande visdomsord från en klok kollega:
Bättre att vara ute på hal is och ha det glatt, än att gå i lera och sörja!
Tack för mig och på återhörande!
/Anna










Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver. Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?
Tack för mig och ha det fint! Vänligen,