Fem veckor kvar

Slutet av min tid som trainee närmar sig medan det för andra precis börjat. Att slutet snart är här märks på många sätt och inte minst genom att vår presentation för vårt idéseminarium börjar ta form. Samtidigt har jag bara kommit halvvägs genom min breddning hos Älvstranden Utveckling.

På Älvstranden Utveckling har jag fått byta min vardag med projekterings- och byggmöten på Inhouse Tech mot tidiga skeden och detaljplanearbete för förverkligandet av Älvstaden.

Att följa detaljplanearbetet har fått mig reflektera kring utformning av detaljplaner. Man vill att detaljplanerna ska bära sig själva men hur ska det fungera när det exempelvis gäller ett avgränsat område där man vill få in bostäder för en levande stad men området samtidigt inte anses lämpligt eller inte har utrymme för förskolor. Det leder mig till nästa tanke - En blandad stad kräver i stor utsträckning kompromisser men hur ska vi alla komma överens och bli nöjda med slutresultatet? Dessutom behöver detaljplanerna inte bara vara utformade utefter dagens behov. Ingen kan med säkerhet veta när utbyggnad sker, för plötsligt dyker en lågkonjunktur upp eller något annat som påverkar utbyggnadstakten. Då krävs att detaljplanen motsvarar behoven i framtiden liksom idag. Annars blir det att man antingen bygger fel saker eller att det krävs tid för omtag.

Precis som att möjligheterna att bygga ut plötsligt kan förändras finns det andra osäkerhet i branschen i alla skeden och i alla projekt. Det är ju inte konstigt att prislappen för samhällsbyggnad stiger när det inte går att förutse processernas innehåll. Är det en sak jag fått med mig från traineetiden är det att branschen efterfrågar förutsägbarhet. Frågan är bara, hur skapar vi förutsägbarhet?

Avslutningsvis får jag erkänna att jag har haft en otroligt givande tid som trainee men ser nu fram emot att avsluta traineeprogrammet. Jag känner att det är dags att få kontinuitet i min vardag och känna känslan av att kunna bidra i min arbetsroll. Ångrar inte en sekund att jag vågade de mig ut på det här äventyret men nu är det dags för att arbeta på en arbetsplats, med uppgifter och i sammanhang där jag kan få prestera i projekt där alla blir vinnare.

Hoppas vi ses på vår avslutning, idéseminariet den 27 oktober!
Då får ni inte bara läsa mina reflektioner utan ta del av vad hela FS3 tänkt och gjort de senaste 14 månaderna.

(PS. Bilden ger en ledtråd till ett av elementen på vårt idéseminarium DS.)

Pia

35 arbetsdagar kvar…

35 arbetsdagar kvar…

Tiden går fort när man har roligt. Nu har det gått ett år, och traineeprogrammet är snart till ända. När man tänker tillbaka är det otroligt vad man hunnit med. Lerum – Peab – Lerum – Trafikkontoret – Lerum – Trafikverket.  Det är många arbetsplatser att hinna med på ett år!

Just nu är jag på min sista breddningsplats, vilket är Trafikverket. Här håller jag till på avdelningen för Planering i Region Väst, enhet åtgärdsplanering. Min handledare här är åtgärdsplanerare och har bland annat hand om Lerums kommun, vilket passar som handen i handsken. Jag får därmed se hur de jobbar och få en bättre inblick i deras processer.

Jag har sagt lite på skoj att de nu har två månader på sig att forma mig som de vill. Med det späckade schemat jag haft hittills har den tanken nog redan slagit dem. Jag har bl.a. fått lära mig om processen för vägplaner och om lagen om byggande av väg, hur trafikverket arbetar med underhåll, hur de arbetar med vägvisning, arbete på väg, trafikreglering och väglagen, hur de arbetar på trafikledningscentralen, hur de arbetar med olycksutredning och järnvägsplanering, vad samhällsplanerarna gör, vad åtgärdsplanerarna gör, hur man arbetar med åtgärdsvalsstudier och med den strategiska planeringen i nationell och regional plan. Det är mycket information att ta in på bara två veckor. Större tiden har hittills gått åt till att vara på möten och sedan skriva dagboksanteckningar från dagen. Dagbok är något jag försökt skriva under alla mina breddningar för att komma ihåg allt jag varit med om, all ny information och alla intryck.

Denna breddning känner jag av att det är ett utbyte mellan organisationerna på ett helt annat sätt än innan. Inte nog med att jag lär mig massa nya saker, Trafikverket har möjlighet att lära mig det de tycker det är bra om jag kan för att skapa ett bättre och enklare samarbete i framtiden.

Allt gott

Rebecca