Fem veckor kvar

Slutet av min tid som trainee närmar sig medan det för andra precis börjat. Att slutet snart är här märks på många sätt och inte minst genom att vår presentation för vårt idéseminarium börjar ta form. Samtidigt har jag bara kommit halvvägs genom min breddning hos Älvstranden Utveckling.

På Älvstranden Utveckling har jag fått byta min vardag med projekterings- och byggmöten på Inhouse Tech mot tidiga skeden och detaljplanearbete för förverkligandet av Älvstaden.

Att följa detaljplanearbetet har fått mig reflektera kring utformning av detaljplaner. Man vill att detaljplanerna ska bära sig själva men hur ska det fungera när det exempelvis gäller ett avgränsat område där man vill få in bostäder för en levande stad men området samtidigt inte anses lämpligt eller inte har utrymme för förskolor. Det leder mig till nästa tanke - En blandad stad kräver i stor utsträckning kompromisser men hur ska vi alla komma överens och bli nöjda med slutresultatet? Dessutom behöver detaljplanerna inte bara vara utformade utefter dagens behov. Ingen kan med säkerhet veta när utbyggnad sker, för plötsligt dyker en lågkonjunktur upp eller något annat som påverkar utbyggnadstakten. Då krävs att detaljplanen motsvarar behoven i framtiden liksom idag. Annars blir det att man antingen bygger fel saker eller att det krävs tid för omtag.

Precis som att möjligheterna att bygga ut plötsligt kan förändras finns det andra osäkerhet i branschen i alla skeden och i alla projekt. Det är ju inte konstigt att prislappen för samhällsbyggnad stiger när det inte går att förutse processernas innehåll. Är det en sak jag fått med mig från traineetiden är det att branschen efterfrågar förutsägbarhet. Frågan är bara, hur skapar vi förutsägbarhet?

Avslutningsvis får jag erkänna att jag har haft en otroligt givande tid som trainee men ser nu fram emot att avsluta traineeprogrammet. Jag känner att det är dags att få kontinuitet i min vardag och känna känslan av att kunna bidra i min arbetsroll. Ångrar inte en sekund att jag vågade de mig ut på det här äventyret men nu är det dags för att arbeta på en arbetsplats, med uppgifter och i sammanhang där jag kan få prestera i projekt där alla blir vinnare.

Hoppas vi ses på vår avslutning, idéseminariet den 27 oktober!
Då får ni inte bara läsa mina reflektioner utan ta del av vad hela FS3 tänkt och gjort de senaste 14 månaderna.

(PS. Bilden ger en ledtråd till ett av elementen på vårt idéseminarium DS.)

Pia

Äntligen

Äntligen

ÄNTLIGEN första ”riktiga” blogginlägget! Det är jag, Elin Svensson som har fått äran. Jag kommer presentera mig mer senare och under programmets gång så kommer ni på bloggen att få möta alla traineer och ta del av våra tankar och upplevelser.

ÄNTLIGEN kör vi igår igång på egna ben! Vi har fått en riktigt bra uppstart där våra processledare Christian och Malin har tagit tag i oss och fått oss att börja tänka till om vad vi vill med vår tid som traineer. Totalt har vi nu hunnit med en kickoff-dag, två dagars internat, två dagars utbildning och vi har varit med och ordnat kommunbaren! Vi har hunnit med flera seminarier och övningar ibland annat ämnena grupputveckling och beteende och nu var det dags att börja utmana vår grupp på riktigt. Igår träffades vi för första gången hela gruppen utan ledning för en workshop om vår projektuppgift om Västra Frölunda. Vi samlades i ett av Fastighetskontorets helt nya mötesrum och det märktes att alla var laddade för att äntligen ta tag i projektet. Vi har fått utgångspunkter till projektet men vårt mål för dagen var att i gruppen få en gemensam bild av vad VI vill få ut av projektet. Vi började arbeta ihop vår syn på varför vi ska genomföra projektet och hur. Två och en halv timme, 300 post-it lappar och två kakor senare så hade vi kommit fram till vår vision för projektet:

Genom ett förutsättningslöst och gränsöverskrigande samarbete ska vi inspirera branschen.

Vad det gäller uppdraget så samlade vi tankarna på bilden ovan!

 

IMG_0035
Simon, Annie och Sofia tänker och skrattar, skrattar och tänker

 

IMG_0043
Koncentration

 

IMG_0057