Från Ale kommun till PEAB och tillbaka igen
Hej! Nu har det blivit min tur att berätta lite om min tid så här långt i traineeprogrammet. Jag heter Amanda Jonasson och jag är trainee på Ale kommun som Teknisk samhällsplanerare. Jag är anställd på infrastrukturenheten och jag kommer att arbeta mycket med detaljplaner med frågor som rör infrastruktur och jag kommer även att ha en samordnande roll för de andra tekniska enheterna i detaljplanearbetet. Utöver arbetet med detaljplaner kommer jag att vara med i arbetet med de olika projekten vi har. Jag har nyligen varit ute på min första breddningsperiod och jag var två månader på PEAB Anläggning. Jag var ute i produktion på ett projekt i Kviberg i Göteborg. Där la de nya spill- och dagvattenledningar samt andra markarbeten och kommer att anlägga nya vägar och g/c-vägar. Jag fick bland annat vara med och arbeta i schakt, lägga rör och göra utsättning av brunnar samt vara med i arbetsledarens och platschefens dagliga arbete. Det var en mycket intressant och spännande tid som gav mig många nya erfarenheter som jag kommer att ha nytta av framöver. Framförallt var det väldigt intressant att få vara entreprenör då jag i mitt arbete oftast kommer att vara beställaren. Jag fick en bättre förståelse för deras perspektiv och drivkrafter. Sedan jag kom tillbaka till Ale kommun har jag börjat sätta mig in i de detaljplaner och projekt som pågår just nu samt att jag är ute på ”internbreddning”. Det innebär att jag är på andra enheter för att lära mig mer om deras arbete och vilka frågor de arbetar med. Just nu är jag på mark- och exploateringsavdelningen där jag bland annat har fått lära mig mer om exploateringsavtal och fått följa med på intressanta möten som bland annat handlade om hur Ale ska utvecklas framöver. Efter det ska jag till miljöenheten och därefter till fastighetsavdelningen. Parallellt med att vi traineer arbetar på våra ordinarie arbetsplatser fortsätter vi arbeta med vårat case. Arbetet går framåt och vi har nyligen delat in oss i två grupper, en som ska fokusera mer på platsen och vilka möjligheter den har, den andra gruppen ska fokusera mer på byggprocessen för att försöka komma fram till hur den kan effektiviseras för att korta ledtiderna. Vi har klargjort vårt övergripande mål med caset samt våra delmål, frågeställningar och action plan för hur vi ska nå målet. Inte nog med det ska vi nästa vecka åka iväg på studieresa till Amsterdam. Syftet med studieresan är att samla in information och inspiration till vårat case. De utmaningar som vi står inför med vårat case har de arbetat mycket med i Amsterdam såsom byggnation nära vatten, översvämningsrisk, omvandling av industriområde till bostadsområde och mycket mer. Dagarna kommer att vara fyllda av studiebesök och föreläsningar och det kommer med all säkerhet att bli mycket lärorikt och intressant. Ha det gott!
Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver. Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?
Tack för mig och ha det fint! Vänligen,