Från privat till kommunal aktör

Hallå alla glada samhällsbyggare där ute!

Jag heter Andreas Knoop och är med i traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare. Denna gång var det min tur att dela med mig av mina erfarenheter och insikter från programmet hittills. Vi har ju faktiskt hunnit med en hel del på dessa drygt tre månader, vilket jag snart ska berätta mer om.

Jag är anställd som biträdande arbets-/projektledare på mitt hemföretag Peab Anläggning AB inom infragruppen. På Peab blev jag varmt välkomnad och där har jag spenderat mina första tre månader av programmet. För att få en så bred förståelse och erfarenhet som möjligt har jag redan fått prova på flera olika områden och arbetsmiljöer inom Peab. Inledningsvis fick jag möjligheten att ta fram en kalkyl och ett anbud på en större broreparation tillsammans med två erfarna kollegor. Jag och också varit ute på ett annat brobygge som arbetsledare. Två helt olika miljöer och roller, men som ändå direkt påverkar varandra och slutresultatet genom att skapa och ta vara på projektets förutsättningar. Detta var en oerhört spännande period som visade på vikten av bra samarbete, kommunikation och ledarskap. Bilderna nedan visar hur vi lyfter en bro för att kunna byta ut balkarna.

Brolyft2

Balkbyte

Nu har vi redan spenderat tre månader på vårt hemmaföretag, vilket betyder att det är dags för en två månaders breddningsperiod. Min första breddningsperiod är på Kungsbacka kommun och Planavdelningen där jag nu har varit i två veckor och där jag redan fått chansen att driva en egen detaljplan. En helt ny miljö, från privat till kommunal aktör, med nya arbetsuppgifter och förutsättningar. Man är ”ny” igen. Lite läskigt? Kanske det, men med ett öppet och nyfiket sinne finner man snabbt nya arbetskompisar och möjligheten att ta del av en unik och lärorik period med chansen att lära av en annan organisations arbetssätt, erfarenhet och värderingar. Vi skapar en värdefull förståelse ochkontakter utöver våra organisationers gränser vilket göra det möjligt att samverka och jobba mer effektivt tillsammans vid framtida projekt.

Vi har sedan min vän och kollega Louise skrev på bloggen också hunnit med en utbildningsperiod där vi diskuterat och lär oss mer av hur viktigt det är med feedback, men också hur, var och när man ska ge det. Vi har också fått möjligheten att genomgå en beteendeanalys för att bättre förstå hur vi hanterar olika situationer och agerar i grupp. Detta gör att vi kan utnyttja och använda våra personlighetsdrag på bästa sätt. Gruppen hade en stor mix av beteendestilar (som ni kan se i bilden nedan), vilket vid rätt användning kan leda till en högpresterande grupp.

IPU-cirkel

Vårt casearbete står inte heller still. Nu på onsdag den 16e ska vi tillsammans presentera olika delar ifrån förstudien som våra olika arbetsgrupper har tagit fram. Detta för att få en helhetsbild av platsens förutsättningar och en grund för fortsatt arbete. Som läget ser ut nu så håller vi tidsplanen som vår ”tidsplanegrupp” satte i ett tidigt skede. Däremot så jobbar vi ständigt med att förbättra och utveckla vår egen process för att nå vårt mål och ett bättre resultat i slutändan, vilket ni kan se på bilden nedan.

Processutveckling

Anledningen till att jag sökte mig till traineeprogrammet var för att skapa en bred insikt och erfarenhet av samhällsbyggandet, men också för att utveckla mig själv, mitt arbete i grupp och mitt ledarskap samt för att skapa ett nätverk inför framtida uppdrag. Redan nu kan jag säga att programmet har levt upp till mina förväntningar. Tillsammans med mina 15 nyfunna vänner utvecklas vi varje dag både som grupp och individ, vilket märks varje gång vi träffas.

Funderar du på att söka till programmet eller kanske på att anmäla ditt företag till nästa år kan jag varmt rekommendera det.

Det var allt för denna gång, jag återkommer vid ett senare tillfälle.

Ha det gott så länge!

/Andreas

Nytt år, nya möjligheter och ett nytt blogginlägg!

Nytt år, nya möjligheter och ett nytt blogginlägg!

Man säger ju att underbart är kort och så kändes även semestern, redan den fjärde januari drog vi traineer igång med nästa möte. Den här gången skedde mötet på Riksbyggen där vi fortsatte vårt arbete i våra fokusgrupper.

Redan veckan därpå sågs vi igen, då var det dags för månadens utbildningsdag samt en heldag med stormöte. Vi startade vår utbildningsdag med att kort berätta om vår första månad ute på breddning. Det första mottagandet har gett blandat resultat. Några är supernöjda med hur företaget tagit emot sin trainee och en del har varit mer besvikna. Men under rasterna har det på många håll pratats om hur man med hjälp av diskussion och återkoppling inte bara kan förhöja sin egen breddningsperiod utan även hur man kan förbättra mottagandet till nästa period och därmed mottagandet för nästkommande trainee.

Därefter fortsatte vi dagen med föreläsningar och diskussioner. En stor fråga vi fick var ”Varför finns Caset”. Var och en fick skriva ner sin egen uppfattning om vad som var casets syfte, vision, mål samt en aktivitet och därefter tejpa upp den på väggen så att vi kunde se hur lika eller olika vi tänker om den frågan. Efter att ha läst allas tankar så upplevde jag att visst fanns det viss variation men nog är vi på väg åt samma håll.

Under fredagen var det dags för en heldag av stormöte, dvs möten där vi inte arbetar i våra fokusgrupper utan i helgrupp. För att leda dessa möten har vi tillsammans valt ut en styrelsegrupp som tar ansvaret för våra storgruppsmöten. Dom gör ett fantastiskt arbete med att planera våra möten och tar väl hand om oss andra i gruppen. Personligen var jag mycket imponerad i fredags då de lyckades dra ut så mycket skratt och välmående ur oss andra med en annan typ av in- och utcheckning (vi börjar och slutar varje dag med en kort diskussion, anekdot eller liknande). Vi började och startade nämligen dagen med en lek varav den sista, knuten, fick alla så involverade att vi drog över på tiden… på en fredag?! Men innan dess fick vi en givande dag med fortsättning på diskussioner från dagen innan, planering inför studieresan till Berlin samt en föreläsning från Radar.

Innan jag sliter mig från tangentbordet och avslutar mitt livs första blogginlägg vill jag passa på att kort presentera mig själv. Jag heter Sofia Gunnarsson Solton och är VA-ingenjör på Partille Kommun. Tidigare har jag studerat på Yrkeshögskolan till VA-projektör och utöver jobb, case och annat som hör till att vara trainee fyller jag mina dagar med mycket musik och måleri.

Tack för mig!