Framtiden är inte så långt borta

Den andra breddningsperioden börjar gå mot sitt slut. Nu är det bara en vecka kvar innan vi ska lämna Trafikkontoret för att gå tillbaka till våra kollegor på Kretslopp och Vatten samt i Lerums kommun. När vi berättade om vårt besök på Göta Älvbron nämnde vi att vi även skulle få lite info om den kommande Hisingsbron. Yesterday was the day! Vi fick en presentation om projektet och hade möjlighet att fråga allt vi ville veta.

Ni kanske redan vet allt om den kommande bron men för den som helt missat att den ska byggas kommer lite grundläggande info. Efter en arkitekttävling, där fem bidrag medverkade, utsågs förslaget Arpeggio som vinnare. Det är en lyftbro, vilket innebär att hela mittendelen åker rätt upp. Man hoppas att bron ska kunna tas i bruk år 2020 och vara helt färdig till 400 års jubileumet år 2021.

Bron är egentligen ett stadsutvecklingsprojekt. Staden ska utvecklas, och centrum utvidgas på båda sidor av bron. Tanken är att Hisingsbron ska vara mittpunkten i staden. Man kan dock fråga sig om namnet Hisingsbron kommer integrera eller segregera de två sidorna om älven med varandra. Läker den staden eller visar namnet att på södra sidan ligger centrum, på norra ligger Hisingen? Det kan man fundera på både en och två gånger…

En härlig beskrivning av bron är att det ser ut som en balettdansös som doppar tårna i vattnet (det är tydligen vår alldeles egna stadsarkitekt som gett denna beskrivning). En riktigt härlig beskrivning, och även passande i och med det korta avståndet till Operan där man kan beskåda denna vackra dans i verkligheten.

Det är inte första gången vi har en relativt låg bro över till Hisingen. Redan 1874 hade Göteborg en svängbro, vid namn Hisingsbron. Denna låga bro var i bruk fram till sent 60-tal då Tingstadstunneln togs i bruk. Bron var privatfinansierad och trafikeringen var avgiftsbelagd. Något att tänka på i den eviga debatten om trängselskatten kanske?

Hisingsbron 2

Vi gick igenom en hel del tekniska aspekter som vi inte tänker återberätta här. Vi kan ju säga så här; det är imponerande vad man kan göra här i världen. Den som är intresserad av att veta mer om Hisingsbron kan hitta god nattlektyr på www.goteborg.se/hisingsbron

Ha det gött!

Sofia och Rebecca

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Då har tiden fallit på mig att tillhandahålla tankefodret för denna två-veckorsperiod. Ja heter Mikael och är anställd på Peab Infrastruktur. Jag har en utbildning som många andra i denna trupp från Chalmers. Men som de som var på CMBs Ledarskapsdag i år fått höra, så är det inte lika intressant att veta vart någon har varit utan att få reda på: ”vart är du på väg?”

Bild från Ledarskapsdagen (24/4 - 2+2017)

Jag är på väg mot en byggarbetsplats i en samhällsbyggnadssektor som står mitt i en av sina mest utmanande tider. Inte för att det finns för lite jobb, utan för att det finns för mycket. Bara att lyckas tillgodose det enorma behov av byggnader, bostäder och infrastruktur är en enorm utmaning. Men att göra detta samtidigt som byggprocesstakten ökar, och samtidigt som projekten skall försörjas med kompetenta medarbetare. Det är som att trolla fram en Tulipanros med knäna. Nu kanske du trodde att jag hade en lösning på detta. Men det har jag inte. Dock ser jag fram emot att vara en del av lösningen. Att utmana och utmanas av den process- och teknik- utveckling som kommer att omvälva denna bransch. Jag menar; vart är alla robotar som utlovats?! Men för att komma dit jag är på väg, och för att kunna vara en del av lösningen krävs ett stort arbete. Inte bara från mig utan från väldigt många. Det hjälper inte att jag kommer dit jag tror jag är på väg om jag inte har med mig många andra. Som nämnts i tidigare blogginlägg så krävs det 100% ansvar från alla parter för att en sådan kommunikation skall kunna ske. Men inte nog med det. Det krävs att man har det i åtanke 100% av tiden. Hela tiden, och då menar jag hela tiden, jobba på att förminska avstånden mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsbranschen och öka förståelsen för problematiken och värderingarna hos de olika aktörerna. Så fort man slutar tänka, så fort man slutar ta ansvar. Då slutar även andra att göra det och vi får ett system där alla är motparter och ingen samverkar för att i slutändan få en produkt dom är så bra som möjligt för samhället. Det tror jag på! Genom Framtidens Samhällsbyggare är vi traineer en liten del av denna utveckling. På Kretslopp och Vatten, där jag var i vintras, och på Riksbyggen, där jag är nu, lär jag mig om värderingarna, problem och externa påtryckningar som finns i dessa delar av branschen. Samtidigt får man se i vilka gränssnitt som våra arbeten överlappar och där det kommer krävas extra fokus och ansvar framöver.

Bild från första spadtaget vid Munkebäck (2/5 - 2017)

  Med detta vill jag lämna över bloggen till nästkommande trainee: Cecilia. Men jag vill även passa på att skicka med några tankeställare till er som läser. Detta är saker som vi brottas med i traineegruppen just nu. 1: Varför vågar vi inte misslyckas i Samhällsbyggnadsbranschen? Kommer detta med en hög risk-ovilja bland aktörerna? 2: Vad händer om man istället för att fråga vad det kostar, frågar: Vad kostar det att inte göra detta?   Framåt!  


Vid tangentbordet:

     

Mikael Johansson
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning AB