×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Framtidens samhällsbyggnad

Nu är vi traineer tillbaka i Göteborg och på våra arbetsplatser igen efter vår studieresa (och helg) i Nederländerna vilket verkligen har förenat nytta med nöje. Schemat har varit fullspäckat med intressanta och givande studiebesök som vår proffsiga ”resegrupp” har ordnat för oss. Vi har bland annat hunnit besökt fem olika tågstationer Amsterdam Centraal, Amsterdam Zuid, Rotterdam Centraal, Schiphol Station och Utrecht Centraal. Vi har även fått åka självkörande bussar och höra om dagens och framtidens teknologi relaterade till bussarna. Samt fått förståelse för TOD som är en typ av stadsutveckling som maximerar mängden bostads-, kommersiella och fritidsutrymmen inom gångavstånd från en kollektivtrafiksknutpunkt. Det jag främst tar med mig från studieresan är alla spännande diskussioner vi haft inom traineegruppen, de nya idéer som kläckts och den inspirationen vi fått från de människor vi träffat och de platser vi besökt. Den här resan kommer definitivt att vara till hjälp i vårt fortsatta arbete med vårt case. Mer om studieresan kommer ni kunna läsa om i vår reserapport som kommer att publiceras här på hemsidan.

När jag skulle skriva det här inlägget frågade jag mina kollegor vad de ville läsa om och fick svaret ”vad önskar du att se mer av i samhällsbyggnadssektorn?” I höstas deltog jag i CMB:s strategidag – från forskning och innovation till praktisk nytta. Under en eftermiddag var vi hundra personer från akademi och företag som fick lyssna till inspirerande föredrag och diskutera utmaningen att inom samhällsbyggnad ta till sig av forskning och nya innovativa idéer. Från de efterföljande diskussionerna fick jag uppfattningen att man generellt inom samhällsbyggnad undviker förändring och utmaningar genom att behålla de arbetsmetoder man är bekväm och trygg i. Detta tror jag håller tillbaka branschen och våra arbetsplatser från att utvecklas i samma tempo som samhället i övrigt.

Göteborgsregionen bland många andra regioner växer och vi står inför stora utmaningar när det kommer till samhällsbyggnad. Genom utveckling, forskning och innovationer kan vi möta en del av dessa utmaningar men i slutändan krävs det att vi tillsammans hjälps åt för att en förändring ska ske. För vad skulle hända om vi började ifrågasätta hur vi arbetar? Om vi testade att göra våra arbetsuppgifter på nya sätt? Och våga implementera och prova nya idéer?

Till sist vill jag rekommendera er som är på väg ut i arbetslivet att söka till den femte omgången av Framtidens Samhällsbyggare. Jag är väldigt tacksam över att ha fått möjligheten att börja mitt arbetsliv genom att vara en del av Framtidens samhällsbyggare och en del av Peab Anläggning.

Lovisa Strandberg
Peab Anläggning AB

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6