Halvtid

Jag som skriver denna gång heter Pontus Bern och är anställd av Platzer Fastigheter. I min roll som biträdande projektledare på företagets projektutvecklingsavdelning ställs jag inför ett flertal spännande utmaningar. Vi arbetar med projekt-, fastighets- samt stadsutveckling och då Platzer är ett av de ledande fastighetsbolagen i Göteborg så är det ständigt mycket intressant på gång.

Efter knappt sju månader har vi nu, som Felicia nämnde i förra inlägget, kommit halvvägs i traineeprogrammet. För oss innebär detta en period då det händer mycket som är spännande. Utöver att vi nyligen börjat på vår andra breddningsperiod har vi nu också haft ett halvtidsseminarium av vårt case. Vid detta seminarium så presenterade vi vårt hittills utförda arbete med caset samt hur vår plan för fortsättningen ser ut. Detta var ett bra tillfälle för oss att få värdefulla reflektioner från initiativtagarna till uppgiften. Så nu gäller det för oss traineer att arbeta vidare med detta för att i oktober presentera hela vårt arbete. För min egen del ser jag just caset som en lite extra spännande uppgift. Detta med hänsyn till att det till stor del liknar de projekt som Platzer har; att utgå ifrån en plats som kan utvecklas till något bättre. Skillnaden med detta case är att vi traineer nu får testa på att arbeta på ett annat sätt.

Gällande den nystartade breddningsperioden så har jag fått möjligheten att vara på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad. Inför denna period kändes detta väldigt spännande med tanke på att jag som arbetande i ett fastighetsbolag har många ärenden som handskas av just stadsbyggnadskontoret. Detta har hittills varit väldigt nyttigt då jag redan under denna korta tid fått en större förståelse för hur de arbetar och vilka frågor som är viktiga för dem.  

Avslutningsvis, som det står på denna hemsida så är nu ansökningstiden för den tredje omgången av Framtidens Samhällsbyggare avslutad. Det ska bli väldigt intressant att se vilka som får vara med, och för de som inte går hela vägen får vi hoppas att det kommer fler tillfällen. Kanske blir det också en fjärde omgång av detta traineeprogram? Vi får hålla tummarna!

 

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Då har tiden fallit på mig att tillhandahålla tankefodret för denna två-veckorsperiod. Ja heter Mikael och är anställd på Peab Infrastruktur. Jag har en utbildning som många andra i denna trupp från Chalmers. Men som de som var på CMBs Ledarskapsdag i år fått höra, så är det inte lika intressant att veta vart någon har varit utan att få reda på: ”vart är du på väg?”

Bild från Ledarskapsdagen (24/4 - 2+2017)

Jag är på väg mot en byggarbetsplats i en samhällsbyggnadssektor som står mitt i en av sina mest utmanande tider. Inte för att det finns för lite jobb, utan för att det finns för mycket. Bara att lyckas tillgodose det enorma behov av byggnader, bostäder och infrastruktur är en enorm utmaning. Men att göra detta samtidigt som byggprocesstakten ökar, och samtidigt som projekten skall försörjas med kompetenta medarbetare. Det är som att trolla fram en Tulipanros med knäna. Nu kanske du trodde att jag hade en lösning på detta. Men det har jag inte. Dock ser jag fram emot att vara en del av lösningen. Att utmana och utmanas av den process- och teknik- utveckling som kommer att omvälva denna bransch. Jag menar; vart är alla robotar som utlovats?! Men för att komma dit jag är på väg, och för att kunna vara en del av lösningen krävs ett stort arbete. Inte bara från mig utan från väldigt många. Det hjälper inte att jag kommer dit jag tror jag är på väg om jag inte har med mig många andra. Som nämnts i tidigare blogginlägg så krävs det 100% ansvar från alla parter för att en sådan kommunikation skall kunna ske. Men inte nog med det. Det krävs att man har det i åtanke 100% av tiden. Hela tiden, och då menar jag hela tiden, jobba på att förminska avstånden mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsbranschen och öka förståelsen för problematiken och värderingarna hos de olika aktörerna. Så fort man slutar tänka, så fort man slutar ta ansvar. Då slutar även andra att göra det och vi får ett system där alla är motparter och ingen samverkar för att i slutändan få en produkt dom är så bra som möjligt för samhället. Det tror jag på! Genom Framtidens Samhällsbyggare är vi traineer en liten del av denna utveckling. På Kretslopp och Vatten, där jag var i vintras, och på Riksbyggen, där jag är nu, lär jag mig om värderingarna, problem och externa påtryckningar som finns i dessa delar av branschen. Samtidigt får man se i vilka gränssnitt som våra arbeten överlappar och där det kommer krävas extra fokus och ansvar framöver.

Bild från första spadtaget vid Munkebäck (2/5 - 2017)

  Med detta vill jag lämna över bloggen till nästkommande trainee: Cecilia. Men jag vill även passa på att skicka med några tankeställare till er som läser. Detta är saker som vi brottas med i traineegruppen just nu. 1: Varför vågar vi inte misslyckas i Samhällsbyggnadsbranschen? Kommer detta med en hög risk-ovilja bland aktörerna? 2: Vad händer om man istället för att fråga vad det kostar, frågar: Vad kostar det att inte göra detta?   Framåt!  


Vid tangentbordet:

     

Mikael Johansson
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning AB