×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Hemma igen!

Sedan två veckor tillbaka befinner vi traineer oss på våra hemarbetsplatser igen. Jag som skriver detta blogginlägg heter Iris Hultgren och har min bakgrund på Chalmers och programmet Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggteknik. Sedan i september förra året är jag anställd som biträdande projektledare på Trafikkontoret.

För min del har långsiktig planering för nya bostäder och verksamheter på Fastighetskontoret bytts ut mot projektledning av gatuutbyggnad inom olika exploateringsprojekt. Att jobba i ett tidigt skede innebär att inget är bestämt, allt kan ändras och att politiken är ständigt närvarande i ens arbete. I genomförandeskedet, som jag är van vid, jobbar man mot ett tydligt och konkret mål och löser problemen efterhand som de uppstår. Att samordna byggnation av gator med ledningsägare som har sina ledningar i gatorna samt exploatörer som bygger bostäder i anslutning till gatorna innebär många möten och diskussioner med övriga aktörer i projekten. För mig som mestadels föredrar miljöombyte och samarbete framför att sitta större delen av dagen vid skrivbordet passar rollen som projektledare bra.

De projekt jag jobbar med ingår i BoStad2021 som är en satsning från Göteborgs Stad i samarbete med stadens olika byggaktörer. Målet är att färdigställa 7000 bostäder utöver normalproduktion till 2021. Här arbetar vi med parallella processer, vilket till exempel innebär att arbetet med att ta fram ritningar för gatorna kan påbörjas innan trafikförslaget är helt bestämt. Det görs för att bostadsbyggandet ska kunna ske snabbare men kräver också nya utmaningar då förutsättningarna för projekten kan ändras under tidens gång. Tidspressen är större än i normalproduktionen, men samtidigt finns det en extra anledning att fira när en detaljplan väl vunnit laga kraft och projektet är redo att byggas ut!

Utöver våra vanliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen jobbar vi nu för fullt med vårt case och tillhörande planering av studieresa. I slutet av februari åker FS4 till Nederländerna för att studera järnvägsstationer samt stads- och teknikutveckling kring kollektivtrafikknutpunkter i Amsterdam, Rotterdam och Utrecht. Förhoppningen är att resan ger oss nya idéer om hur området kring den framtida stationen i Borås kan utformas när höghastighetsjärnvägen mellan Göteborg och Stockholm byggs.

Till sist vill jag naturligtvis uppmuntra alla er som ska ge er ut i arbetslivet efter sommaren att söka till Framtidens Samhällsbyggare 5 innan den 9 mars! Att bygga en stad kräver mycket samarbete mellan de aktörer som är inblandade i olika skeden. Som trainee har man möjligheten att förstå de olika parter som medverkar i projekten utifrån deras synvinkel. Det är ett perfekt tillfälle att prova på att jobba inom flera delar av branschen samtidigt som ett stort fokus läggs på ens personliga utveckling.

(På bilden längst ner ser ni en selfie från dagens reseplanering!)

Iris Hultgren
Biträdande projektledare på Göteborgs Stad Trafikkontoret

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6