×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Hemmaperiod på Framtiden Byggutveckling

Hej! Jag som skriver det andra blogginlägget från den fjärde omgången av framtidens samhällsbyggare heter Linus Ånevall och är anställd i det allmännyttiga byggherrebolaget Framtiden Byggutveckling. Jag har sedan i våras en examen från LTH som civilingenjör inom lantmäteri med inriktning mot fastighetsekonomi. Det här blogginlägget sträcker sig över två veckor och jag ska berätta om vad som pågår i min vardag på hemmaföretaget och hur det kan se ut som trainee i framtidens samhällsbyggare.

Hos Framtiden Byggutveckling har jag en tjänst som biträdande projektledare. Arbetsuppgifterna har än så länge inneburit att delta i olika möten och lösa diverse frågor som uppstår i samband med bostadsprojekt. Att vara ny på jobbet är spännande men dock inte alltid helt lätt. Tur är då att jag har en handledare för vägledning i mina dagliga arbetsuppgifter samt att diskutera branschrelaterade frågor med. Att ha stöd av någon med erfarenhet från branschen är värdefullt och ett privilegium som alla vi traineer har, både hos de företag vi är anställda hos men också under de tre breddningsperioderna. Genom att delta i ett tvärvetenskapligt traineeprogram, med breddning hos såväl privata som offentliga aktörer, får alla vi traineer förhoppningsvis en mer nyanserad bild av branschen.

Utöver mina vanliga arbetsuppgifter har vi på byggutveckling hunnit med ett studiebesök i Fristad för att titta på och lära oss mer av trähus, något som för tillfället är väldigt intressant hos oss.

Som min föregångare Lina nämnde har vi tilldelats ett stadsutvecklingscase att arbeta parallellt med under traineeprogramets 14 månader. Att få 16 nyexaminerade traineer med olika utbildningsbakgrund att skapa en gemensam arbetsprocess och en målbild, som alla står bakom, är lättare sagt än gjort. Startsträckan har varit lång men den senaste veckan har en del bitar fallit på plats och vår case-organisation har tagit form. Som tur är erbjuder traineeprogrammet ett gediget utbildningspaket och värdefulla verktyg att tillämpa när vi kör fast i vårt arbete.

Förutom att arbeta med vårt eget case har vi även deltagit på FS3s idéseminarium. De presenterade sitt förslag på hur Friskväderstorget i Biskopsgården kan utvecklas. Såklart satte de ribban högt och vi har verkligen stora skor att fylla. Vi får helt enkelt se om drygt ett år, men jag har höga förhoppningar på oss.

Idag är det första fredagen i november och för oss traineer innebär det ett frukostseminarium arrangerat av CMB. Temat för dagen var Från Älvstrand till Älvstad – att skapa förändring. Vi fick lyssna på Johan Ekman från Älvstranden Utveckling berätta om arbetet med att utveckla Eriksberg och Lindholmen till levande stadsdelar - intressant!

 

Linus

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6