×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Idéseminarium 2018

Pulsen slår. Vi traineer står förväntansfulla och trycker bakom några skärmar vid sidan av scenen. I publiken sitter 200 viktiga personer från samhällsbyggnadsbranschen. Jag hör Linas röst i mikrofonen: ” Ett traineeprogram. Ett mål. En framtid. Två sätt att ta oss dit. 16 nyckelpersoner, med helhetsperspektiv på samhällsbyggnadssektorn och stora kontaktnät. 16 personer, redo att möta de utmaningar branschen står inför. 16 personer, som kommer att guida er på en dubbelspårig resa till framtiden.” Sedan rullar programmet för årets idéseminarium igång. Vi alla visar oss från vår bästa sida och levererar ett fantastiskt idéseminarium. Jag hoppas att vi lyckades inspirera er i publiken!

Jag som skriver detta blogginlägg heter Johanna Jeppsson och jobbar som biträdande projektledare på Västfastigheter (VF). Jag har fått den trevliga uppgiften att sammanfatta de sista veckorna av traineeprogrammet omgång 4. Den sista breddningsperioden tillbringade jag på Lokalförvaltningen (LF), några veckor på markavdelningen och några på projektavdelningen. Organisationen är väldigt lik min egen, LF bygger skolor och förskolor medan VF bygger sjukhus, och jag kan konstatera att det finns mycket vi kan lära av varandra.  

I fredags, den 26 oktober, avslutades traineeprogrammet med ett idéseminarium där vi traineer delade med oss av våra erfarenheter samt presenterade resultatet av vårt stadsutvecklingscase. Agendan innehöll bland annat en kommunikationsövning, praktiska tips hur man bäst tar emot en nyanställd/trainee, hur feedback kan användas för att förbättra arbetsklimat och hur kunskap om en grupps utvecklingsfaser kan skapa effektiva team. Vi pratade även om vikten av nätverk också minglade vi en hel del!

Vårt stadsutvecklingscase, där Trafikverket varit beställare, resulterade i två förslag där vi tog med publiken på en resa till framtidens Borås. Vår uppgift har varit att ge förslag på hur positiv stadsutveckling kan uppnås när Borås får en ny station för höghastighetståg, antingen i ett centrumnära eller externt läge. Vi angrep uppgiften genom att skapa två visioner, en för varje stationsläge, för Borås år 2050. Sedan identifierade vi vilka åtgärder som kan genomföras för att uppnå dessa visioner. Jag rekommenderar alla nyfikna att läsa vår caserapport, ett arbete som jag är riktigt stolt över.

”Vadå manus?” tänkte jag i början av september. Jag har aldrig skrivit ett manus förut, men att få vara med under hela resan från idé till färdig slutprodukt har varit fantastiskt roligt, att lägga de små pusselbitarna som sedan skapar en helhet. Vad var nyckeln då? Jo, nämligen att ta hjälp av alla i gruppen och utnyttja varandras kompetens. Det som jag tycker är jobbigt, tycker andra är enkelt eller när jag får idétorka så finns det andra som sprutar ur sig idéer. Efter traineeåret är jag många erfarenheter rikare, har förvärvat ny kunskap och skapat värdefulla relationer, men det viktigaste jag tar med mig är vikten av gott samarbete och att vi faktiskt är starkare tillsammans!  Det här hade aldrig gått att genomföra utan mina kompetenta och ambitiösa traineekollegor.

Jag är tacksam över allt som traineeprogrammet har gett mig, och precis som introt antyder så är vi nu 16 personer a.k.a. förändringsagenter, redo att anta nya utmaningar!

Vi ses där ute i verkligheten!

Johanna Jeppsson
Biträdande Projektledare, Västfastigheter
FS4

Ett helt år i en tårta

Ett helt år i en tårta

När vi började traineeprogrammet fick vi skriva ett brev till oss själva i framtiden. Jag hoppades då att jag skulle få träffa många nya människor, lära mig mer om mig själv och få se hur andra stadsbyggande organisationer fungerade. Mina farhågor var att det skulle bli jobbigt att ta till sig all kunskap och att det ibland skulle kännas lite rörigt på breddningarna. En viktig orsak till att jag ändå vågade hoppa på programmet ändå var att jag hoppades få stort stöd av de andra traineerna och alla andra som är inblandade i programmet.

Nu har ett år gått och jag kan bara se tillbaka med glädje och tacksamhet. Det har varit en buffé av upplevelser där en del saker blev som jag trodde medan andra blev mycket bättre. Visst har det varit både bittert och jobbigt många gånger, men på ett sätt är det ändå det som har gett mig mest. Jag har fått träffa massor av nya människor och sett nya organisationer och nya sätt att tänka och bete sig. Nu först förstår jag hur brett begreppet samhällsbyggnad egentligen är. Jag har fått prova på allt från anläggning till hus, från kommunala till privata aktörer, från förvaltning till tidiga skeden och från projektledning till handgripligt arbete. Det har ibland varit rörigt men jag har fått en otrolig bredd av kunskaper och kunnat plocka russinen ur kakan på alla möjliga plan. Att lära mig mer om mig själv, hur jag reagerar, vad som driver mig och hur jag fungerar i grupp var både det bästa och det jobbigaste jag gjort på länge, men nu känner jag att det är en spännande resa som jag bara börjat mina första stapplande steg på.

Om jag skulle skriva ett nytt brev till mig själv om 14 månader till skulle jag hoppas på ett, kanske lite lugnare, men minst lika roligt år. Om ett år hoppas jag ha kunnat använda några av de kontakter jag fått och jag hoppas att vi traineer fortsätter att träffas och ha stöd av varandra. Jag hoppas att jag har fått vara med och bidra till att minska fördomar och öka samarbetet mellan olika parter. Jag hoppas också att vi för alltid behåller den fantastiska tanken vi gestaltade på vår sista utbildningsdag: Vi delades in i tre olika grupper som skulle bygga varsin tårta för att symbolisera traineeprogrammet. Det började pratas om olika färger för olika breddningsperioder och om ägg som kläcks och blir vackra drakar, när någon påpekade att syftet med programmet var mycket större än så. Det som gör Framtidens Samhällsbyggare så fantastiskt är ju att vi möts över gränserna och gör något som är större än de enskilda aktörerna var för sig. När tiden för tårtbaket var ute stod det alltså inte tre brokiga tårtor på bordet utan en enda stor tårta där var och en i gruppen hade bidragit efter sin kunskap. Tänk om alla samhällsbyggnadsprojekt hade lämnat en så god eftersmak!

PS. Något jag blivit riktigt bra på under det här året är att presentera mig själv: jag heter Louise Johansson och jobbar som projektledare inom drift och underhåll på Park- och naturförvaltningen. Gå in och anmäl er på vårt idéseminarium medan det finns platser kvar!
http://www.cmb-chalmers.se/aktiviteter/ideseminarium-2016/