×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Lämna och återvända.

Dags att åter igen skapa sig nya rutiner för vardagen, då breddning nr 2 har i dagarna gått till sitt slut och vi traineer är åter på våra hemföretag. Jag som skriver, Sofia Stenberg skåning nr 2 på rad för bloggen, har återvänt till mitt hemföretag Lokalförvaltningen, där jag arbetar som Markingenjör under Område Mark. Där är vårt huvudsakliga uppdrag att förvalta ca 5 miljoner kvm markyta och möta våra kunder dagligen utifrån våra kännetecken, Tillsammans, Omtanke, Helhet och Ledande.
Det jag lämnar är PEAB Anläggning och ett anläggningsprojekt på Källehöjden som ligger i Hisningen och ett vid Kryddhyllan i Gårdsten. Det var lärorikt att se min Landskapsingenjörsutbildnings teori omvandlas till praktik i en större skala än vad jag varit med om innan. Jag har fått följa med platschefen som på detta projekt även tog en arbetsledarroll. Han var ofta synlig ute bland arbetarna och tog många promenader genom bygget för att få en överblick och vara ständigt uppdaterad hur arbetet fortgår samt om arbetarna behövde stöd eller hjälp. Jag har också fått vara med att anlägga VA-ledningar samt då även fått sett den berömda blåleran Göteborg är känd för. Och som skåning blev detta ett riktigt ”WOW-moment” för mig och kan meddela att jag nu har en klump blålera i kylen som jag fick som inne av arbetarna.
En annan sak som jag verkligen fick bekräftat var den höga grad av ”de oväntade” som kan uppstå när man arbetar med markytor och anläggning. Du vet aldrig helt riktigt vad du kommer hitta när du väl börjar gräva, hur mycket förarbeten du än gjort. Det kan vara allt från rester av gamla dynamit från gamla vägbyggen till att det helt plötsligt dyker upp berg som gör att man måste spränga eller lägga om sträckan för ledningen. Det är en utmanade och spännande arbetsvardag att jobba med anläggning och dagarna ser inte nästan aldrig liknade ut, och det gillar jag.
Även intressant att som kommunalt anställd få möjligheten att se genomförandet/produktionen från den privata sektorns synvinkel. Det är också detta som är en av traineeprogrammets största fördelar, möjligheten att se andra roller och stolar än sin egen, och kan då enligt min mening verkligen vara med och bli den framtida samhällsbyggaren. Förutom det så är det den personliga utvecklingen samt utvecklingen i grupp som jag verkligen värdesätter och kommer kunna bära med mig för all framtid.  Nu har vi haft vår näst sista utbildningsdag och det känns hemskt tråkigt, då dessa dagar ger oss traineer väldigt mycket! Denna gång var det konflikthantering på agendan och GR-ledarna levererade metoder hur man både hanterar och löser konflikter. Något som jag tror vi traineer kommer får nytta av i vårt framtida arbetsliv och vägen mot att bli framtidens samhällsbyggare.

/ Sofia Stenberg

 

 

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Då har tiden fallit på mig att tillhandahålla tankefodret för denna två-veckorsperiod. Ja heter Mikael och är anställd på Peab Infrastruktur. Jag har en utbildning som många andra i denna trupp från Chalmers. Men som de som var på CMBs Ledarskapsdag i år fått höra, så är det inte lika intressant att veta vart någon har varit utan att få reda på: ”vart är du på väg?”

Bild från Ledarskapsdagen (24/4 - 2+2017)

Jag är på väg mot en byggarbetsplats i en samhällsbyggnadssektor som står mitt i en av sina mest utmanande tider. Inte för att det finns för lite jobb, utan för att det finns för mycket. Bara att lyckas tillgodose det enorma behov av byggnader, bostäder och infrastruktur är en enorm utmaning. Men att göra detta samtidigt som byggprocesstakten ökar, och samtidigt som projekten skall försörjas med kompetenta medarbetare. Det är som att trolla fram en Tulipanros med knäna. Nu kanske du trodde att jag hade en lösning på detta. Men det har jag inte. Dock ser jag fram emot att vara en del av lösningen. Att utmana och utmanas av den process- och teknik- utveckling som kommer att omvälva denna bransch. Jag menar; vart är alla robotar som utlovats?! Men för att komma dit jag är på väg, och för att kunna vara en del av lösningen krävs ett stort arbete. Inte bara från mig utan från väldigt många. Det hjälper inte att jag kommer dit jag tror jag är på väg om jag inte har med mig många andra. Som nämnts i tidigare blogginlägg så krävs det 100% ansvar från alla parter för att en sådan kommunikation skall kunna ske. Men inte nog med det. Det krävs att man har det i åtanke 100% av tiden. Hela tiden, och då menar jag hela tiden, jobba på att förminska avstånden mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsbranschen och öka förståelsen för problematiken och värderingarna hos de olika aktörerna. Så fort man slutar tänka, så fort man slutar ta ansvar. Då slutar även andra att göra det och vi får ett system där alla är motparter och ingen samverkar för att i slutändan få en produkt dom är så bra som möjligt för samhället. Det tror jag på! Genom Framtidens Samhällsbyggare är vi traineer en liten del av denna utveckling. På Kretslopp och Vatten, där jag var i vintras, och på Riksbyggen, där jag är nu, lär jag mig om värderingarna, problem och externa påtryckningar som finns i dessa delar av branschen. Samtidigt får man se i vilka gränssnitt som våra arbeten överlappar och där det kommer krävas extra fokus och ansvar framöver.

Bild från första spadtaget vid Munkebäck (2/5 - 2017)

  Med detta vill jag lämna över bloggen till nästkommande trainee: Cecilia. Men jag vill även passa på att skicka med några tankeställare till er som läser. Detta är saker som vi brottas med i traineegruppen just nu. 1: Varför vågar vi inte misslyckas i Samhällsbyggnadsbranschen? Kommer detta med en hög risk-ovilja bland aktörerna? 2: Vad händer om man istället för att fråga vad det kostar, frågar: Vad kostar det att inte göra detta?   Framåt!  


Vid tangentbordet:

     

Mikael Johansson
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning AB