×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Lämna och återvända.

Dags att åter igen skapa sig nya rutiner för vardagen, då breddning nr 2 har i dagarna gått till sitt slut och vi traineer är åter på våra hemföretag. Jag som skriver, Sofia Stenberg skåning nr 2 på rad för bloggen, har återvänt till mitt hemföretag Lokalförvaltningen, där jag arbetar som Markingenjör under Område Mark. Där är vårt huvudsakliga uppdrag att förvalta ca 5 miljoner kvm markyta och möta våra kunder dagligen utifrån våra kännetecken, Tillsammans, Omtanke, Helhet och Ledande.
Det jag lämnar är PEAB Anläggning och ett anläggningsprojekt på Källehöjden som ligger i Hisningen och ett vid Kryddhyllan i Gårdsten. Det var lärorikt att se min Landskapsingenjörsutbildnings teori omvandlas till praktik i en större skala än vad jag varit med om innan. Jag har fått följa med platschefen som på detta projekt även tog en arbetsledarroll. Han var ofta synlig ute bland arbetarna och tog många promenader genom bygget för att få en överblick och vara ständigt uppdaterad hur arbetet fortgår samt om arbetarna behövde stöd eller hjälp. Jag har också fått vara med att anlägga VA-ledningar samt då även fått sett den berömda blåleran Göteborg är känd för. Och som skåning blev detta ett riktigt ”WOW-moment” för mig och kan meddela att jag nu har en klump blålera i kylen som jag fick som inne av arbetarna.
En annan sak som jag verkligen fick bekräftat var den höga grad av ”de oväntade” som kan uppstå när man arbetar med markytor och anläggning. Du vet aldrig helt riktigt vad du kommer hitta när du väl börjar gräva, hur mycket förarbeten du än gjort. Det kan vara allt från rester av gamla dynamit från gamla vägbyggen till att det helt plötsligt dyker upp berg som gör att man måste spränga eller lägga om sträckan för ledningen. Det är en utmanade och spännande arbetsvardag att jobba med anläggning och dagarna ser inte nästan aldrig liknade ut, och det gillar jag.
Även intressant att som kommunalt anställd få möjligheten att se genomförandet/produktionen från den privata sektorns synvinkel. Det är också detta som är en av traineeprogrammets största fördelar, möjligheten att se andra roller och stolar än sin egen, och kan då enligt min mening verkligen vara med och bli den framtida samhällsbyggaren. Förutom det så är det den personliga utvecklingen samt utvecklingen i grupp som jag verkligen värdesätter och kommer kunna bära med mig för all framtid.  Nu har vi haft vår näst sista utbildningsdag och det känns hemskt tråkigt, då dessa dagar ger oss traineer väldigt mycket! Denna gång var det konflikthantering på agendan och GR-ledarna levererade metoder hur man både hanterar och löser konflikter. Något som jag tror vi traineer kommer får nytta av i vårt framtida arbetsliv och vägen mot att bli framtidens samhällsbyggare.

/ Sofia Stenberg

 

 

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6