×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Låt oss bygga broar!

Såhär nio månader in i traineeprogrammet har vi gått laget runt och jag skall skriva mitt andra inlägg till den här bloggen. Jag tänker inte ge mig på att försöka sammanfatta allt jag upplevt hittills utan snarare göra ett nedslag i vad som händer just precis nu. Så vad är det då? Jo, vi närmar oss slutet av breddningsperiod 2, och jag befinner mig på Trafikkontoret, enhet Hisingsbron.

Hisingsbron kommer om ett par år att ersätta Göta Älvbron, och bygget pågår för fullt alldeles intill den. En promenad över Göta Älvbron lite då och då rekommenderas varmt, det är superspännande att gå och titta på hur den nya bron växer fram bit för bit! Ingen har väl missat att det är många spännande projekt på gång i Göteborg nu och under ett antal år framöver (den som är nyfiken kan botanisera bland projekt som planeras och byggs i Göteborg fram till år 2050 här), men när man slängs in mitt i något som man ju gör på en breddningsperiod slås man ändå av HUR mycket det är som sker på en gång. Jag har exempelvis varit med på möten som gäller samordning med andra projekt som pågår alldeles i anslutning till där bron byggs, såsom överdäckningen av E45, Västlänken, Centralenområdet, Frihamnen osv. Fundera ett ögonblick på hur liten yta allt detta faktiskt sker inom. Fundera sedan ett ögonblick över vikten av att kommunicera och samarbeta i alla olika skeden av processen för att allt skall flyta på och man t.ex. inte hamnar i vägen för varandra eller omöjliggör något som planeras på längre sikt med anledning av hur man bygger något idag. Jag blir smått överväldigad av den komplexitet som stadsutveckling innebär. En annan grej som på ett väldigt konkret sätt ger en känsla för projektets omfattning och komplexitet är att det finns ca ett fotbollslag med Byggledare med olika specialistområden såsom stål, betong, miljö, mark osv. I de projekt jag stött på på min hemarbetsplats finns det oftast en enda… Några av alla de här Byggledarna har tagit med mig ut på bygget och dels visat mig runt och dels har jag fått vara med vid stickprov där man kollar att det som byggs följer ritningarna, som t.ex. att rätt antal armeringsstänger av rätt typ ligger på rätt plats inför en gjutning. Vid ett tillfälle fick jag även följa med ner i en av de stora spontgroparna där pylonerna som kommer att bli brons signum så småningom kommer att byggas. Högt (uppe på Göta Älvbron) och lågt (under vattenytan) på breddningen alltså!

 

I fredags sågs vi traineer från alla kullar av Framtidens Samhällsbyggare för den årliga nätverksträffen, vilket blev en himla trevlig och bra eftermiddag. I år är vi ju den fjärde omgången av traineeprogrammet så det börjar bli ett ganska stort gäng när man samlas allihopa. Eftermiddagen innehöll både inspirerande föreläsningar och såklart möjlighet att lära känna de tidigare traineerna litegrann, bland annat genom en slags speed-dating där vi diskuterade ett antal frågor såsom ”Hur skulle din och min organisation kunna samverka?”, ”Hur skulle du och jag kunna samverka?” och ”Vad har vi gemensamt?”. Några av de här samtalen kommer att få fortsätta över en lunch framöver – också en form av brobyggande!

 

En lite otippad och kul grej som hänt under den här breddningsperioden är att jag sprungit på en gammal dagiskompis på Hisingsbrons projektkontor, hon jobbar nämligen som Projektingenjör på Skanska numera. Förutom att det var roligt att träffas såklart så känns det på något sätt lite symboliskt att en bro fick våra vägar att korsas igen. En bro är kanske inte bara en bro...och kanske är det just för att bygga broar som vi i Framtidens Samhällsbyggare finns.

 

Bild överst: Tomorrow AB. Foto nätverksdag: Kristin Östling. Övriga foton: Lina Eriksson

Lina Eriksson

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren