×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Låt oss bygga broar!

Såhär nio månader in i traineeprogrammet har vi gått laget runt och jag skall skriva mitt andra inlägg till den här bloggen. Jag tänker inte ge mig på att försöka sammanfatta allt jag upplevt hittills utan snarare göra ett nedslag i vad som händer just precis nu. Så vad är det då? Jo, vi närmar oss slutet av breddningsperiod 2, och jag befinner mig på Trafikkontoret, enhet Hisingsbron.

Hisingsbron kommer om ett par år att ersätta Göta Älvbron, och bygget pågår för fullt alldeles intill den. En promenad över Göta Älvbron lite då och då rekommenderas varmt, det är superspännande att gå och titta på hur den nya bron växer fram bit för bit! Ingen har väl missat att det är många spännande projekt på gång i Göteborg nu och under ett antal år framöver (den som är nyfiken kan botanisera bland projekt som planeras och byggs i Göteborg fram till år 2050 här), men när man slängs in mitt i något som man ju gör på en breddningsperiod slås man ändå av HUR mycket det är som sker på en gång. Jag har exempelvis varit med på möten som gäller samordning med andra projekt som pågår alldeles i anslutning till där bron byggs, såsom överdäckningen av E45, Västlänken, Centralenområdet, Frihamnen osv. Fundera ett ögonblick på hur liten yta allt detta faktiskt sker inom. Fundera sedan ett ögonblick över vikten av att kommunicera och samarbeta i alla olika skeden av processen för att allt skall flyta på och man t.ex. inte hamnar i vägen för varandra eller omöjliggör något som planeras på längre sikt med anledning av hur man bygger något idag. Jag blir smått överväldigad av den komplexitet som stadsutveckling innebär. En annan grej som på ett väldigt konkret sätt ger en känsla för projektets omfattning och komplexitet är att det finns ca ett fotbollslag med Byggledare med olika specialistområden såsom stål, betong, miljö, mark osv. I de projekt jag stött på på min hemarbetsplats finns det oftast en enda… Några av alla de här Byggledarna har tagit med mig ut på bygget och dels visat mig runt och dels har jag fått vara med vid stickprov där man kollar att det som byggs följer ritningarna, som t.ex. att rätt antal armeringsstänger av rätt typ ligger på rätt plats inför en gjutning. Vid ett tillfälle fick jag även följa med ner i en av de stora spontgroparna där pylonerna som kommer att bli brons signum så småningom kommer att byggas. Högt (uppe på Göta Älvbron) och lågt (under vattenytan) på breddningen alltså!

 

I fredags sågs vi traineer från alla kullar av Framtidens Samhällsbyggare för den årliga nätverksträffen, vilket blev en himla trevlig och bra eftermiddag. I år är vi ju den fjärde omgången av traineeprogrammet så det börjar bli ett ganska stort gäng när man samlas allihopa. Eftermiddagen innehöll både inspirerande föreläsningar och såklart möjlighet att lära känna de tidigare traineerna litegrann, bland annat genom en slags speed-dating där vi diskuterade ett antal frågor såsom ”Hur skulle din och min organisation kunna samverka?”, ”Hur skulle du och jag kunna samverka?” och ”Vad har vi gemensamt?”. Några av de här samtalen kommer att få fortsätta över en lunch framöver – också en form av brobyggande!

 

En lite otippad och kul grej som hänt under den här breddningsperioden är att jag sprungit på en gammal dagiskompis på Hisingsbrons projektkontor, hon jobbar nämligen som Projektingenjör på Skanska numera. Förutom att det var roligt att träffas såklart så känns det på något sätt lite symboliskt att en bro fick våra vägar att korsas igen. En bro är kanske inte bara en bro...och kanske är det just för att bygga broar som vi i Framtidens Samhällsbyggare finns.

 

Bild överst: Tomorrow AB. Foto nätverksdag: Kristin Östling. Övriga foton: Lina Eriksson

Lina Eriksson

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6