×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Ledarskapsdag, drivkrafter och breddning på Peab

Det är mycket spännande som vi som traineer får vara med om, allt från intressanta projekt, spännande möten, breddningsplatser och utbildningsdagar till föreläsningar och branschdagar. Jag heter Johanna Lennmalm och jobbar som biträdande projektledare på Trafikkontoret i Göteborgs stad och tänkte berätta lite mer om vad vi får vara med om just nu.

För någon vecka sedan var vi på Ledarskapsdagen på Chalmers som arrangeras av CMB, en temadag med frågeställningen ”vem blir platschef när robotarna tågar in?”. Föreläsare och diskussionspaneler pratade mycket om ny teknik och snabba förändringar i byggsektorn, men också hur ett gått ledarskap ser ut och vad som krävs av framtidens ledare. Det som vi i traineegruppen reflekterade kring efteråt var att mycket av det som togs upp under dagen är precis det vi pratar om på våra utbildningsdagar, vilket såklart känns superkul och peppande.

Drivkrafter är ett av de ämnen vi pratat om på utbildningsdagarna tillsammans med våra processledare från GR. Vi försöker problematisera kring VARFÖR vi gör det vi gör.  Tidigare i höstas gjorde vi personlighetstester, som det berättats om tidigare i bloggen, och drivkrafterna är del två i testet. Alla traineer har fått tillbaka sina resultat och haft ett eget coachande utvecklingssamtal med en av våra processledare. Jag ser detta som en unik möjlighet att lära mig mer om mig själv och att konkritisera varför jag gör och har gjort vissa val i livet, men också en tydlig inblick i att vi alla är olika och drivs av olika saker. Det leder till att olika saker kostar och ger energi för olika människor vilket kan utnyttjas på alla plan i livet, både personligt, yrkesmässigt och i relationer med andra människor. Jag är övertygad om att denna ökade självkännedom och medvetenheten om människors olikheter gör oss bättre på att samarbeta inom vår grupp och stärker oss som framtida kompetenta medarbetare.

Just nu är vi mitt i breddningsperiod två och jag är på breddning på Peab, trafikplats Marieholm. Mestadels har jag arbetat med mätteknik vilket varit ett bra tillfälle att få se flera olika moment på arbetsplatsen. Jag har även fått möjligheten att följa med på en del möten och där försökt snappa upp vad som skiljer en bra och en mindre bra beställare åt. Detta tror jag kommer hjälpa mig mycket i framtiden.

Projektet i Marieholm består av två broar och två tråg som ska ansluta till den nya Marieholmstunneln som är under byggnation precis bredvid. Projektet har ett gediget kontrollprogram på grund av den komplexa geotekniken och den redan befintliga Marieholmsbron som ligger mitt i arbetsplatsen och som projektet måste ta hänsyn till. Många säkerhetsåtgärder måste vidtas för att klara av utmaningarna.

Exempelvis har tråget fått byggas etappvis, där en bit i mitten sparats för att undvika att brostöden på sidorna börjar röra sig inåt när det inte finns något material som håller emot. Detta har medfört ett komplicerat arbetssätt, men är en åtgärd för att undvika knäckning på de befintliga bropelarna. Bilden  visar, om än suddigt, den första delen av tråget, en orörd bit mark i mitten mellan brostöden, ett stort stag som ska hjälpa till att hålla isär brofundamenten, samt en del av tråget som just ska gjutas. Det som jag varit mest fascinerad av hittills är ändå leran, den klassiska göteborgsleran som vi läst om så mycket i skolan, att se den i verkligheten är en helt annan sak, mäktigt!

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist