Mitt i ett äventyr!

Vår breddning på trafikkontoret innehåller en hel del utflykter. Häromdagen var det Skeppsbron som förärades med ett besök. I arbetet med Skeppsbron pågår nu gatuarbetet där en ny stadsdel håller på att ta form. När allt är klart kommer spårvagnarna att gå från Västra Hamngatan via Skeppsbron och Stora Badhusgatan, för att sedan ansluta till befintligt spårnät vid Järntorget. Inom området håller Västtrafik på att bygga ett resecentrum vid det nya hållplatsområdet där buss, spårvagn och färja möts.

Under förmiddagen var vi med på ett möte om relationshandlingar där man försökte reda ut vilken information alla intressenter vill ha och hur de vill ha den. Man förde även diskussioner om hur man dokumenterar projektet i sig.

Under eftermiddagen var det rundvandring ute på plats. Först var vi förstås tvungna att få en säkerhetsgenomgång från Skanska (som är entreprenör för två av tre etapper). Det är en del av deras arbete i att nå sin nollvision i arbetsplatsolyckor. Sedan var det på med full skyddsutrustning; skor, hjälm, glasögon, varselväst och handskar. Regnbyxorna åkte också på eftersom vädergudarna inte var med oss.

Vi hade en excellent guide, byggledarsomordnaren Jan Tuvert. Det kändes som att vi fick se det mesta på bygget. Vi fick se de olika infästningarna av spårvagnsrälsen, det automatiska rälssmörjningssystemet, armeringsarbetet för busshållplatsens betongplatta, den nybyggda piren och var flytbryggorna ska ligga, arbetet man gjort med kanalmuren, hur området ska belysas och mycket mer. Vår guide gav oss även bakomliggande historia av de olika delarna och annan intressant information.

I vanlig ordning visar vi lite bilder från vårt besök.

Ha det gött! /Sofia och Rebecca

Ritning

Ritning över området. De olika färgerna visar olika etapper

Sofia

Sofia står och tittar på arbeterna som utförs vid piren

Flytbrygga

Här ska flytbryggorna ligga

Konst

Belysningskonst som ska bli ett signum för Stenpiren

Nytt år, nya möjligheter och ett nytt blogginlägg!

Nytt år, nya möjligheter och ett nytt blogginlägg!

Man säger ju att underbart är kort och så kändes även semestern, redan den fjärde januari drog vi traineer igång med nästa möte. Den här gången skedde mötet på Riksbyggen där vi fortsatte vårt arbete i våra fokusgrupper.

Redan veckan därpå sågs vi igen, då var det dags för månadens utbildningsdag samt en heldag med stormöte. Vi startade vår utbildningsdag med att kort berätta om vår första månad ute på breddning. Det första mottagandet har gett blandat resultat. Några är supernöjda med hur företaget tagit emot sin trainee och en del har varit mer besvikna. Men under rasterna har det på många håll pratats om hur man med hjälp av diskussion och återkoppling inte bara kan förhöja sin egen breddningsperiod utan även hur man kan förbättra mottagandet till nästa period och därmed mottagandet för nästkommande trainee.

Därefter fortsatte vi dagen med föreläsningar och diskussioner. En stor fråga vi fick var ”Varför finns Caset”. Var och en fick skriva ner sin egen uppfattning om vad som var casets syfte, vision, mål samt en aktivitet och därefter tejpa upp den på väggen så att vi kunde se hur lika eller olika vi tänker om den frågan. Efter att ha läst allas tankar så upplevde jag att visst fanns det viss variation men nog är vi på väg åt samma håll.

Under fredagen var det dags för en heldag av stormöte, dvs möten där vi inte arbetar i våra fokusgrupper utan i helgrupp. För att leda dessa möten har vi tillsammans valt ut en styrelsegrupp som tar ansvaret för våra storgruppsmöten. Dom gör ett fantastiskt arbete med att planera våra möten och tar väl hand om oss andra i gruppen. Personligen var jag mycket imponerad i fredags då de lyckades dra ut så mycket skratt och välmående ur oss andra med en annan typ av in- och utcheckning (vi börjar och slutar varje dag med en kort diskussion, anekdot eller liknande). Vi började och startade nämligen dagen med en lek varav den sista, knuten, fick alla så involverade att vi drog över på tiden… på en fredag?! Men innan dess fick vi en givande dag med fortsättning på diskussioner från dagen innan, planering inför studieresan till Berlin samt en föreläsning från Radar.

Innan jag sliter mig från tangentbordet och avslutar mitt livs första blogginlägg vill jag passa på att kort presentera mig själv. Jag heter Sofia Gunnarsson Solton och är VA-ingenjör på Partille Kommun. Tidigare har jag studerat på Yrkeshögskolan till VA-projektör och utöver jobb, case och annat som hör till att vara trainee fyller jag mina dagar med mycket musik och måleri.

Tack för mig!