Mitt i ett äventyr!

Vår breddning på trafikkontoret innehåller en hel del utflykter. Häromdagen var det Skeppsbron som förärades med ett besök. I arbetet med Skeppsbron pågår nu gatuarbetet där en ny stadsdel håller på att ta form. När allt är klart kommer spårvagnarna att gå från Västra Hamngatan via Skeppsbron och Stora Badhusgatan, för att sedan ansluta till befintligt spårnät vid Järntorget. Inom området håller Västtrafik på att bygga ett resecentrum vid det nya hållplatsområdet där buss, spårvagn och färja möts.

Under förmiddagen var vi med på ett möte om relationshandlingar där man försökte reda ut vilken information alla intressenter vill ha och hur de vill ha den. Man förde även diskussioner om hur man dokumenterar projektet i sig.

Under eftermiddagen var det rundvandring ute på plats. Först var vi förstås tvungna att få en säkerhetsgenomgång från Skanska (som är entreprenör för två av tre etapper). Det är en del av deras arbete i att nå sin nollvision i arbetsplatsolyckor. Sedan var det på med full skyddsutrustning; skor, hjälm, glasögon, varselväst och handskar. Regnbyxorna åkte också på eftersom vädergudarna inte var med oss.

Vi hade en excellent guide, byggledarsomordnaren Jan Tuvert. Det kändes som att vi fick se det mesta på bygget. Vi fick se de olika infästningarna av spårvagnsrälsen, det automatiska rälssmörjningssystemet, armeringsarbetet för busshållplatsens betongplatta, den nybyggda piren och var flytbryggorna ska ligga, arbetet man gjort med kanalmuren, hur området ska belysas och mycket mer. Vår guide gav oss även bakomliggande historia av de olika delarna och annan intressant information.

I vanlig ordning visar vi lite bilder från vårt besök.

Ha det gött! /Sofia och Rebecca

Ritning över området. De olika färgerna visar olika etapper

Sofia står och tittar på arbeterna som utförs vid piren

Här ska flytbryggorna ligga

Belysningskonst som ska bli ett signum för Stenpiren

Sista Utvecklingsdagarna

Tillbaka från semestern

Att gå en traineeprogram med tidigare arbetserfarenhet

Studieresan del 2

Studieresan del 1

Brev från lokalförvaltningen

Fem veckor kvar

Fem veckor kvar

Slutet av min tid som trainee närmar sig medan det för andra precis börjat. Att slutet snart är här märks på många sätt och inte minst genom att vår presentation för vårt idéseminarium börjar ta form. Samtidigt har jag bara kommit halvvägs genom min breddning hos Älvstranden Utveckling.

På Älvstranden Utveckling har jag fått byta min vardag med projekterings- och byggmöten på Inhouse Tech mot tidiga skeden och detaljplanearbete för förverkligandet av Älvstaden.

Att följa detaljplanearbetet har fått mig reflektera kring utformning av detaljplaner. Man vill att detaljplanerna ska bära sig själva men hur ska det fungera när det exempelvis gäller ett avgränsat område där man vill få in bostäder för en levande stad men området samtidigt inte anses lämpligt eller inte har utrymme för förskolor. Det leder mig till nästa tanke - En blandad stad kräver i stor utsträckning kompromisser men hur ska vi alla komma överens och bli nöjda med slutresultatet? Dessutom behöver detaljplanerna inte bara vara utformade utefter dagens behov. Ingen kan med säkerhet veta när utbyggnad sker, för plötsligt dyker en lågkonjunktur upp eller något annat som påverkar utbyggnadstakten. Då krävs att detaljplanen motsvarar behoven i framtiden liksom idag. Annars blir det att man antingen bygger fel saker eller att det krävs tid för omtag.

Precis som att möjligheterna att bygga ut plötsligt kan förändras finns det andra osäkerhet i branschen i alla skeden och i alla projekt. Det är ju inte konstigt att prislappen för samhällsbyggnad stiger när det inte går att förutse processernas innehåll. Är det en sak jag fått med mig från traineetiden är det att branschen efterfrågar förutsägbarhet. Frågan är bara, hur skapar vi förutsägbarhet?

Avslutningsvis får jag erkänna att jag har haft en otroligt givande tid som trainee men ser nu fram emot att avsluta traineeprogrammet. Jag känner att det är dags att få kontinuitet i min vardag och känna känslan av att kunna bidra i min arbetsroll. Ångrar inte en sekund att jag vågade de mig ut på det här äventyret men nu är det dags för att arbeta på en arbetsplats, med uppgifter och i sammanhang där jag kan få prestera i projekt där alla blir vinnare.

Hoppas vi ses på vår avslutning, idéseminariet den 27 oktober!
Då får ni inte bara läsa mina reflektioner utan ta del av vad hela FS3 tänkt och gjort de senaste 14 månaderna.

(PS. Bilden ger en ledtråd till ett av elementen på vårt idéseminarium DS.)

Pia