Mitt rum, ditt rum, allas rum

Jag är omtumlad. Under fredagen den 15 mars samlades tusentals människor i över hundra länder för en global klimatstrejk. I Göteborg samlades det människor i alla åldrar på Gustav Adolfs Torg för att vara del av denna världsrörelse. Ramsor rungade på torget och ett flertal talare ställde upp för att uttrycka sin frustration, rädsla och hopp om framtiden. Det var en blandad sinnesstämning över torget men det som var tydligt var att alla tillsammans ville verka för en bättre, mer hållbar värld.

Nästa gång jag tog mig till samma torg var det för en annan anledning. Det var för att sörja och visa solidaritet för de som föll offer av terrorattacken i Nya Zeeland. Och istället för rungande ramsor på torget så uttrycktes förtvivlan och sorg. Innan jag berättar vem jag är och vad jag gör vill jag här uttrycka min tacksamhet för de eldsjälar som hjälper till och arrangerar samlingar som visar på att vi människor kan vara enade över tid och rum mot gemensamma utmaningar. Det ni gör behövs och ni behövs, tack till er.

Under denna helg fick jag uppleva hur viktigt offentliga rum är i en stad. Det är i dessa rum som det ges möjlighet till möten bland människor med olika bakgrund och där man kan konversera, skratta, gråta och förstå varandra. Jag fick också inblick i hur viktigt det är för en stad att ha dessa rum tillgängliga.

Jag heter Mikael Bergqvist och är anställd som biträdande plansamordnare på Göteborgs Stads trafikkontor. Jag arbetar med detaljplaner och är ett kugghjul i ett större system som får staden att fungera mellan husen. Man kan säga att vi på trafikkontoret bedriver en verksamhet som endast uppmärksammas när det är problem i trafiken. Mina arbetsdagar spenderas med intressanta diskussioner och beslut och jag lär mig någonting nytt varje dag. I mitt arbete får jag vara med i tidigt stadie av den stadsutveckling som sker, jag får arbeta med komplexa frågor om hållbarhet i förhållande till hur man rör sig i staden. Det som jag är med och planerar påverkar och påverkas av mänskliga behov och tekniska innovationer. Utmaningarna inom samhällsbyggnad är intressanta och stimulerande men blir i många fall väldigt komplexa då vi bygger utifrån fler och fler behov.

Varje torsdag träffar jag resterande traineegrupp i Framtidens Samhällsbyggare och arbetar med vårt casearbete. Att vara trainee i Framtidens Samhällsbyggare är enligt mig den bästa möjliga start efter min utbildning. Bara på den korta tid som jag har varit trainee har jag fått ovärderliga perspektiv som hjälper mig och kommer att hjälpa mig långt framöver i mitt yrkesliv som samhällsbyggare.

Mina framtidsvisioner inom samhällsbyggnad och hållbarhet är positiva. Det kommer alltid finnas något att förbättra för att vår stads befolkning ska ha det så bra som möjligt.

Mikael Bergqvist
Bitr. plansamordnare Trafikkontoret
FS5

Ta vara på varandras olikheter

Ta vara på varandras olikheter

Nyss hemkommen från årets studieresa till Hamburg så är det min tur att ta över stafettpinnen för bloggen. Angelica heter jag och när jag inte är på studieresa, breddning, utvecklingsdagar eller jobbar med de andra traineerna i vårt case så arbetar jag på Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad. I grunden är jag Väg- och vatteningenjör och tog examen sommaren 2018 och innan traineeprogrammet har jag jobbat ett år som konsult med grundvattenfrågor. På Park- och naturförvaltningen arbetar jag med genomförande av stadsutvecklingsprojekt och med min bakgrund som ingenjör får jag chansen att arbeta med allt från tillgänglighetsfrågor till hur vi anpassar staden till ett ändrat klimat.

Ett projekt jag arbetar i är upprustning av strandkanten vid vallgraven i Trädgårdsföreningen. Arbetet väcker många frågeställningar. Hur ska vi bygga för att klara stigande vattennivåer och mer regn? Hur kan kanten utformas för att djurlivet i kanalen kan bevaras, eller till och med förbättras? Hur kan projektet samordnas med andra projekt i staden? Och i allt detta får vi inte glömma att ta vara på vår historia. Ovan mark är Trädgårdsföreningen är en historisk park som är skyddad enligt lag och under mark finns troligen fornlämningar.

Under traineeprogrammet har jag fått en djupare insikt över hur stadsutveckling är ett komplext samspel mellan historia, nutid och framtid. Olika aktörer, olika intressen, olika kompetens, olika arbetssätt, olika tidsperspektiv, samma stad. Under min första breddningsperiod på Peab Anläggning arbetade jag på avdelningen för trafikanordningar samt på projektet Spårvagnsdepån på Ringön. På Peab fick jag lära mig vikten av att skydda både personal på byggarbetsplatsen och trafikanter under byggtiden. Även hur Peab använder sig av enkla rutiner, ordning och reda och strukturerade kommunikationsvägar för att upprätthålla kvalitet och för att alla ska komma hem säkert efter arbetsdagen.

Förra veckans studieresa till Hamburg var ytterligare ett bevis på ett komplext samspel. Vi valde Hamburg som resmål då den, likt Göteborg, är en gammal hamnstad som utvecklar vattennära områden till att bli levande stadsdelar. Just likheterna mellan Hamburg och Göteborg var något vi som traineegrupp inriktade oss på innan resan. Redan på första studiebesöket i den nybyggda stadsdelen HafenCity poängterade VDn för områdets utvecklingsbolag, Jürgen Bruns-Berentelg, istället olikheterna för städerna. Exempelvis har Hamburg helt andra utmaningar med klimatanpassning då staden regelbundet drabbas av översvämningar på grund av tidvatten, stormar och klimatförändringar.

Att identifiera just olikheter var något vi i traineegruppen även fick göra på andra plan. Under resan har vi fått lära känna varandra mycket bättre. Det har varit väldigt roligt att se fler sidor av varandra och jag ser verkligen fram emot att tillsammans hitta sätt att ta vara på våra olikheter. För jag tror att det är just olikheterna som skapar den bästa gruppen, och slutligen den bästa staden!

Angelica Lexell
Park- och naturförvaltningen
FS6