Mittemellan breddningsperiod 1 och 2

Det känns som om jag precis nyss kom tillbaka till Lokalförvaltningen, efter en mycket givande breddningsperiod på Riksbyggen och studieresa till Berlin, men redan om en månad är det dags för nästa breddningsperiod som denna gång blir på Kungsbacka kommun för min del. Samtidigt som jag verkligen ser fram emot ytterligare en breddningsperiod, och alla de erfarenheter som det för med sig, så önskar jag att jag hade haft lite mer tid mellan breddningsperioderna att spendera på mina arbetsuppgifter på mitt ”hemföretag”. Den främsta anledningen till detta beror på att jag ganska nyligen tilldelats ett nytt ansvarsområde som jag ser fram emot att sätta mig in i ordentligt.

Jag som nu tagit över skrivandet här i bloggen heter Maria Andersson och är anställd på Lokalförvaltningen, Göteborgs Stad, där jag jobbar som VVS-ingenjör på Serviceavdelningen, område Driftteknik och enheten för Inneklimat. Lokalförvaltningen bygger och förvaltar stadens skolor, förskolor, äldreboenden och boenden för personer med funktionsnedsättning. Vi på Driftteknik ansvarar för driften av lokalernas värme- och ventilationssystem.

Jag har nyligen fått förtroendet att ta över områdets ansvar för en process eller arbetssätt som vi på Lokalförvaltningen kallar för EKSID, effektiv och kvalitetssäkrad idrifttagning. EKSID syftar främst till att minimera uppkomsten av fel i nya och ombyggda fastigheter. Implementeringen av detta arbetssätt har inte gått som förväntat så en utvecklingsgrupp, med representanter från Lokalförvaltningens olika avdelningar, har fått i uppdrag att se över arbetssättets rutiner och ta fram en införandeplan för en nystart av EKSID. Jag har fått privilegiet att vara med i denna grupp. Utöver mitt nya ansvarsområde hör drift- och energioptimeringar till mina arbetsuppgifter och så småningom är tanken att jag även ska ansvara för olika typer av VVS-uppdrag.

Varierad vardag

En av de saker jag gillar allra mest med att vara trainee i Framtidens samhällsbyggare är att vardagen är så varierad. Ena stunden jobbar jag med något som rör caset vilket kan vara möten i storgrupp eller i olika ansvarsgrupper, intervjuer och möten med relevanta personer i branschen som kan ha viktig input till caset eller någon form av individuellt arbete. Andra stunden lägger jag tid på saker som rör traineeprogrammet i stort vilket förutom utbildningsdagar, mentorträffar, byggluncher och CMB-frukostar på senaste tiden även innefattat en utvärdering av den första breddningsperioden och av studieresan. Övrig tid lägger jag som trainee på olika typer av arbetsuppgifter från mitt ”hemföretag”, Lokalförvaltningen, eller från något av de tre olika breddningsföretagen jag kommer befinna mig på under två månader vardera.

Utbildningsdag med fokus på drivkrafter

I början av månadsskiftet hade vi som vanligt en utbildningsdag, denna gång var det drivkrafter som stod på agendan. Innan själva utbildningsdagen fick vi traineer var och en träffa en av våra processledare på GR för att få en individuell återkoppling och coaching kring detta, vilket baserades på resultatet av det personlighetstest (IPU-analys) som vi gjorde tidigare i våras. IPU-analysens drivkrafter är indelade i sex olika kategorier; teoretisk, praktisk-ekonomisk, estetisk, social, individualistisk och traditionell och kan besvara varför vi människor gör som vi gör i olika lägen. Vad är det som driver oss till detta? En person som till exempel har en stark individualistisk drivkraft kanske gör en viss sak för egen vinning, medan en person som har en stark social drivkraft kanske gör en viss sak för att den vill hjälpa andra.

Väl på utbildningsdagen blev vi indelade i smågrupper där vi i tur ordning presenterade vår svagaste och våra två starkaste drivkrafter för övriga i gruppen och hur vi tror att dessa drivkrafter påverkar oss i vårt arbetsliv och i vardagen. De andra i gruppen fick sedan bland annat ge återkoppling gällande vad de har sett och upplevt av personens drivkrafter i verkliga livet och hur personen skulle kunna använda sina starkaste drivkrafter i det gemensamma casearbetet. Vi gick även igenom hur fördelningen av drivkrafter ser ut i traineegruppen i stort med hjälp av olika övningar och visualiserade de två starkaste och den svagaste drivkraften från alla i trainegruppen i ett så kallat grupphjul. I grupphjulet visas bland annat att flest personer i traineegruppen har teoretisk drivkraft som sin starkaste och estetisk som sin svagaste drivkraft.

Som så många gånger förr gav denna utbildningsdag mig nya värdefulla insikter att bära med mig och använda mig av framöver både privat och i arbetslivet. Dels har jag fått en ökad självkännedom men även en ökad förståelse för varför andra agerar som de gör i olika lägen. Jag tror också att vi som grupp fick viktiga insikter under denna utbildningsdag som kommer vara till stor nytta i vårt fortsatta arbete med caset. Dels då vi alla fått en ökad förståelse för vad som motiverar övriga i gruppen vilket vi förhoppningsvis bättre kommer kunna ta tillvara på och utnyttja, men även för att bättre kunna hantera eventuella konflikter framöver som kan uppstå till följd av att olika personers drivkrafter i gruppen inte samverkar.

Casearbetet

Arbetet med caset har involverat många olika moment på sistone. Några i gruppen har jobbat med att sammanställa våra upplevelser av studieresan i en reserapport. Fokusgrupperna har framfört sina krav och önskemål i form av en kravspecifikation till gruppen för fysisk utformning som i sin tur börjat sammanställa detta för att ha något att förhålla sig till i arbetet med att skapa ett gestaltningsförslag.

Från det att vi kom hem från studieresan har vi traineer setts i storgrupp en gång i veckan. Detta har varit nödvändigt då vi behövt strukturera upp hur vi bäst lägger upp arbetet framöver. De senaste tillfällena har bestått av mycket spännande diskussioner där även en hel del beslut kunnat fattas. Vi har bland annat bildat två nya grupper som ska underlätta vårt fortsatta arbete. En grupp ansvarar för innehåll och upplägg av idéseminariet som vi kommer ha i slutet av oktober och den andra gruppen ansvarar för dispositionen av den skriftlig rapport som kommer innehålla vårt underbyggda förslag på hur Friskväderstorget bör utvecklas.

I slutet av månaden är tanken att vi ska presentera det vi hittills kommit fram till för våra beställare på Framtiden och Bostadsbolaget samt för representanter på CMB. Under senaste mötet i storgrupp behandlade vi därför punkter gällande vad vi själva vill få ut av detta tillfälle och vad vi tror att våra beställare vill få ut av det samt vad vi som grupp måste göra fram tills dess att den så kallade mittpresentationen faktiskt äger rum.

Avslutningsvis

I traineegruppen försöker vi hitta på lite roliga saker utanför arbetstid som inte rör vårt casearbete. Personligen känner jag att det har blivit lite för lite av den varan på sistone. Jag och mina tre trainee-kollegor som ansvarar för planeringen av dessa aktiviteter är hur som helst i full gång med att spåna på kommande roligheter och lämpliga datum.

I fredags var sista ansökningsdagen för de tjänster som ingår i nästa omgång av detta fantastiska traineeprogram. Jag vill passa på att önska alla sökande lycka till i den kommande rekryteringsprocessen. Det ska bli spännande att se vilka som kommer ansluta sig till skaran av framtidens samhällsbyggare.

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren