Nu tändas tusen juleljus

Nu återstår det bara en Kungälvare att presentera sig och det är jag, Johan Emanuelsson.

Jag kommer närmast från Chalmers utbildning inom Väg- och vattenbyggnad där jag spenderade fem roliga, utmanande och väldigt utvecklande år. Anledningen till att jag valt att arbeta just i Kungälv är för att här är just VA, eller vatten och avlopp som det står för, ett riktigt hett ämne! Det planeras många stora projekt och de kommande åren innefattar stora investeringar både för att förbättra kvalitén på och öka mängden dricksvatten för levereras. Dessutom ska utbyggnad av ”VA-nätet” ske så att många fler invånare i kommunen får tillgång till kommunalt dricksvatten och avledning för sitt avlopp. Jag började jobbet som ingenjör på VA-verket i slutet på augusti och tre och en halv månad har sprungit förbi snabbare än vad jag någonsin föreställt mig! Det är ett mångsidigt arbete där jag har fått tillfälle att arbeta i olika projektgrupper men samtidigt fått driva egna mindre projekt vid sidan av. Det finns alltid något att engagera sig i och ofantligt mycket att lära!

För att göra en kort avstämning kring traineegruppens arbete så har vi har äntligen fått tillgång till projektportalen Projectplace. Det är ett webbverktyg som kommer att användas för att bättra på samordningen i vårt case-arbete, vilket vi saknat till viss del. På måndag den 15e december kommer vi i gruppen att ses under eftermiddagen för att diskutera eventuella studieresmål som kan generera lämplig input för planeringen av framtidens Frölunda.

Nog om Kungälv och traineegruppen, sedan början på december har jag varit på breddningsperiod hos Veidekke – Norges största byggentreprenör som numera har lyckats få en allt större marknadsandel även i Sverige. Mitt ”nya jobb” består i utförande och planering av mark- och betongentreprenad på Preemraff i Torslanda. Anläggningsarbete är något som för mig tidigare känts lite främmande men det har visat sig vara väldigt spännande och intensivt! Många moment ska stämma för att hålla satta tidsramar och kritiska linjer i projektet. Jag känner redan att breddningen har gett mig insikten att ett entreprenadarbete kanske ser enkelt ut på ritningsbordet, men att det i praktiken kräver en ständig samordning och förmåga att anpassa sig till olika situationer.

Miljön på oljeraffinaderiet är minst sagt lite annorlunda: rörgator och ventiler finns praktiskt taget överallt, flamskyddskläder, skyddshandskar, glasögon o.s.v. ska vara på under hela vistelsen ute på anläggningen, alla arbeten kräver särskilda tillstånd eftersom det är explosivt område och det finns hela tiden andra entreprenörer som arbetar väldigt tight inpå vårt bygge.....Numera blir det alltså mestadels arbete utomhus och det är kul, så länge man slipper regn, hagel och snålblåst ;) .... Något som ändå alltid slår mig när jag går från bussen till raffinaderiet på morgonen är den uppseendeväckande vyn som jag möts av. Den inhyser, passande nog, en liten känsla av jul såhär i mitten av ett regnigt december!

// Johan

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vi traineer har nu kommit igång med vårt casearbete samtidigt som vi har börjat lära känna varandra. Upplägget har varit att vi ska träffas på ett möte i veckan där vi arbetar och tar beslut som leder arbetet framåt. Veckomötet hålls på de olika arbetsplatserna vi arbetar på för att vi ska få möjlighet att lära känna varandras verksamheter.

I fredags var vi på fastighetsbolaget Vasakronan där vi fick en rundvandring och presentation av verksamheten från chefen Magnus vilket var mycket uppskattat! Jessica och Anna hade förberett en workshop med moment som ”speed storming” och ”clustering” vilket var mycket välkommet då många i gruppen har känt att det inledande arbetet gått långsamt och vill släppa lös våra tankar om området och caset. Massvis med nya frågeställningar och aspekter kom fram under workshopen och det var nog fler än jag som började fundera över vilka problem och brister som går att påverka genom stadsplanering och byggande. Till vilken del är de sociala problem som finns i Biskopsgården idag en konsekvens av 50-talets stadsplanering?

Jag var under veckan på en inspirerande föreläsning av Alexander Ståhle där han bland annat pratade om bostadsrättspriser som ett mått på stadskvaliteter. Hans företag har gjort analyser som visar att med hjälp av 8 olika lägesparametrar kan man uppskatta värdet på en bostadsrätt med en säkerhet på 90 % och att det är en liten del av en bostadsrättspris som består av själva byggnaden. De lägesparametrarna som påverkar mest är ”närhet till city” och ”närhet till spårstation” följt av ”tillgång till gång- och gatunätet”.

Det är intressant att ett områdes geografiska läge spelar så stor roll idag då digitalisering och globaliseringen nått så mycket längre än man kunde drömma om på 50-talet. Fysiska avstånd hindrar oss inte längre från att kommunicera, delta och känna samhörighet med människor och kulturer långt bortom Göteborg. Samtidigt visar forskningen att det geografiska läget är viktigare än kanske någonsin förr.

img_0109

Godvädersgatan i Norra Biskopsgården

Vid pennan och funderar sitter idag jag, David Palmqvist, trafikplanerare på trafikkontoret i Göteborgs stad.

david_palmqvist