Nu tar kungälvarna över!

Nu är det dags för oss kungälvare att ta stafettpinnen för bloggen, spännande!

Saba Shahriari heter jag och är en av tre traineer som är anställda i Kungälvs kommun. Uppvuxen i skånska Lund med cykelavstånd till universitetet var det ganska givet att jag ville läsa vidare. Städer har alltid fascinerat mig, och det var när jag blev introducerad till stadsplanerarprogrammet på Malmö högskola som jag visste att jag ville bli samhällsplanerare. Efter att ha läst min kandidat i Malmö sökte jag mig tillbaka till Lund för att läsa en master i kulturgeografi på internationell nivå.

Det  krävs det något alldeles extra för en inbiten skåning att flytta till västkusten. Dock gjorde enhetscheferna på Samhällsbyggnad i Kungälv valet mycket lätt när de introducerade sig själva, deras verksamhet och Kungälvs kommun vid första träffen. Kungälv ligger mitt i smeten i en ständigt expanderande region, och kommunen växer så det knakar. Det är roligt att många söker sig till Kungälv för att bygga, men det kräver också ett stort ansvar från kommunens sida att erbjuda kvalitet och en god stadsutveckling. Detta bemöter man med nytänk och arbete över gränserna - enheterna arbetar i nära dialog med varandra i ett öppet landskap, vilket skapar förutsättningarna för ett gott samarbete. När jag såg att Kungälv har många av de kvaliteterna jag söker i en arbetsplats tog det inte lång tid innan flyttlasset letade sig 29 mil nordväst.

Något enhetscheferna inte nämnde (men som vi fick veta ganska snart efter att vi började) var vilka fina handledare vi hade fått tilldelade. Här ovan ser ni en dagsfärsk bild på oss i samlad trupp (minus mig själv, någon måste ju ta bilden), mätta och belåtna efter en lunch på Club Evergreen. På mötet pratade vi mycket om hur vi uppfattat vår första tid i Kungälv, kommande arbetsuppgifter och hur vi känner inför vår första breddningsperiod. Givande lunch med många intressanta diskussioner!

Vatten och lera upp till anklarna

Vatten och lera upp till anklarna

Nu är det dags för en ännu en ny bloggare. Jag heter Rebecca Greek och har som många andra traineer i programmet en civilingenjörsexamen inom väg och vattenbyggnad från Chalmers i bagaget. Under masteråren läste jag Infrastructure and Environmental Engineering. Nu arbetar jag som trafikingenjör i Lerums kommun. I kommunen jobbar man nu (och sedan en tid tillbaka) med att utveckla de tre tätorterna; Lerum, Floda och Gråbo. Under hösten har jag varit med i gruppen som arbetar med utvecklingen av Floda Centrum. Jag sitter med för att bevaka trafik och VA frågor men lär mig massor om allt mellan himmel och jord. Lerums kommun har visionen att vara Sveriges ledande miljö kommun år 2025. Arbetet som sker i kommunen strävar efter att nå visionen.

Som ni troligtvis vet så är vi alla på breddning nu. Jag har sedan december månad lagt det kommunala arbetet bakom mig för att testa på hur det är att arbeta som entreprenör. Innan jul var jag med och byggde fjärrkyla mellan Nya Ullevi och Almedal i Göteborg. I januari bytte jag arbetsplats och håller till på Norra Hamngatan där Peab förstärker kanalmuren på uppdrag av Trafikkontoret. De senaste två veckorna har jag spenderat dagarna nere i djupa schakt, och oj vad roligt och lärorikt det har varit! Första veckan fick jag gå med anläggarna. Jag har fått vara med och fixa med pumpar, el, slå plaströr runt pelarna, hyvla plaströren för att de lättare ska gå ner i backen, kört en liten söt grävmaskin (den ser ut som en leksak i jämförelse med de stora maskinerna) och mycket mer. Den senaste veckan har jag varit en del av det så kallade mätlaget och jobbat med utsättarna. Jag har aldrig tänkt på vilken viktig roll de har i byggnationen innan. Jag tror inte att något moment skulle kunna fortskrida om inte utsättarna hade varit där först, i princip allt ska sättas ut och mätas in. Nästa vecka är min sista på Peab, ska bli roligt att se vad den har att erbjuda!