×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Nu tar kungälvarna över!

Nu är det dags för oss kungälvare att ta stafettpinnen för bloggen, spännande!

Saba Shahriari heter jag och är en av tre traineer som är anställda i Kungälvs kommun. Uppvuxen i skånska Lund med cykelavstånd till universitetet var det ganska givet att jag ville läsa vidare. Städer har alltid fascinerat mig, och det var när jag blev introducerad till stadsplanerarprogrammet på Malmö högskola som jag visste att jag ville bli samhällsplanerare. Efter att ha läst min kandidat i Malmö sökte jag mig tillbaka till Lund för att läsa en master i kulturgeografi på internationell nivå.

Det  krävs det något alldeles extra för en inbiten skåning att flytta till västkusten. Dock gjorde enhetscheferna på Samhällsbyggnad i Kungälv valet mycket lätt när de introducerade sig själva, deras verksamhet och Kungälvs kommun vid första träffen. Kungälv ligger mitt i smeten i en ständigt expanderande region, och kommunen växer så det knakar. Det är roligt att många söker sig till Kungälv för att bygga, men det kräver också ett stort ansvar från kommunens sida att erbjuda kvalitet och en god stadsutveckling. Detta bemöter man med nytänk och arbete över gränserna - enheterna arbetar i nära dialog med varandra i ett öppet landskap, vilket skapar förutsättningarna för ett gott samarbete. När jag såg att Kungälv har många av de kvaliteterna jag söker i en arbetsplats tog det inte lång tid innan flyttlasset letade sig 29 mil nordväst.

Något enhetscheferna inte nämnde (men som vi fick veta ganska snart efter att vi började) var vilka fina handledare vi hade fått tilldelade. Här ovan ser ni en dagsfärsk bild på oss i samlad trupp (minus mig själv, någon måste ju ta bilden), mätta och belåtna efter en lunch på Club Evergreen. På mötet pratade vi mycket om hur vi uppfattat vår första tid i Kungälv, kommande arbetsuppgifter och hur vi känner inför vår första breddningsperiod. Givande lunch med många intressanta diskussioner!

Nu tändas tusen juleljus

Nu tändas tusen juleljus

Nu återstår det bara en Kungälvare att presentera sig och det är jag, Johan Emanuelsson.

Jag kommer närmast från Chalmers utbildning inom Väg- och vattenbyggnad där jag spenderade fem roliga, utmanande och väldigt utvecklande år. Anledningen till att jag valt att arbeta just i Kungälv är för att här är just VA, eller vatten och avlopp som det står för, ett riktigt hett ämne! Det planeras många stora projekt och de kommande åren innefattar stora investeringar både för att förbättra kvalitén på och öka mängden dricksvatten för levereras. Dessutom ska utbyggnad av ”VA-nätet” ske så att många fler invånare i kommunen får tillgång till kommunalt dricksvatten och avledning för sitt avlopp. Jag började jobbet som ingenjör på VA-verket i slutet på augusti och tre och en halv månad har sprungit förbi snabbare än vad jag någonsin föreställt mig! Det är ett mångsidigt arbete där jag har fått tillfälle att arbeta i olika projektgrupper men samtidigt fått driva egna mindre projekt vid sidan av. Det finns alltid något att engagera sig i och ofantligt mycket att lära!

För att göra en kort avstämning kring traineegruppens arbete så har vi har äntligen fått tillgång till projektportalen Projectplace. Det är ett webbverktyg som kommer att användas för att bättra på samordningen i vårt case-arbete, vilket vi saknat till viss del. På måndag den 15e december kommer vi i gruppen att ses under eftermiddagen för att diskutera eventuella studieresmål som kan generera lämplig input för planeringen av framtidens Frölunda.

Nog om Kungälv och traineegruppen, sedan början på december har jag varit på breddningsperiod hos Veidekke – Norges största byggentreprenör som numera har lyckats få en allt större marknadsandel även i Sverige. Mitt ”nya jobb” består i utförande och planering av mark- och betongentreprenad på Preemraff i Torslanda. Anläggningsarbete är något som för mig tidigare känts lite främmande men det har visat sig vara väldigt spännande och intensivt! Många moment ska stämma för att hålla satta tidsramar och kritiska linjer i projektet. Jag känner redan att breddningen har gett mig insikten att ett entreprenadarbete kanske ser enkelt ut på ritningsbordet, men att det i praktiken kräver en ständig samordning och förmåga att anpassa sig till olika situationer.

Miljön på oljeraffinaderiet är minst sagt lite annorlunda: rörgator och ventiler finns praktiskt taget överallt, flamskyddskläder, skyddshandskar, glasögon o.s.v. ska vara på under hela vistelsen ute på anläggningen, alla arbeten kräver särskilda tillstånd eftersom det är explosivt område och det finns hela tiden andra entreprenörer som arbetar väldigt tight inpå vårt bygge.....Numera blir det alltså mestadels arbete utomhus och det är kul, så länge man slipper regn, hagel och snålblåst ;) .... Något som ändå alltid slår mig när jag går från bussen till raffinaderiet på morgonen är den uppseendeväckande vyn som jag möts av. Den inhyser, passande nog, en liten känsla av jul såhär i mitten av ett regnigt december!

// Johan