×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Ny vecka, ny arbetsplats och nya ansikten!

Äntligen har det blivit dags för mig att få bidra till bloggen! Jag som skriver heter Jonna Smiding och är anställd på Peab Anläggning där jag jobbar som anläggningsingenjör. Förutom att breddas på andra företag så har jag roterat mellan olika roller inom hemmaföretaget. Den första perioden jobbade jag främst med betongarbeten på projekt Platinan i centrala Göteborg. Där jobbade jag som arbetsledare vilket är en varierande roll där fokus ligger på att, tillsammans med hela arbetsteamet, se till så att vi får framdrift i produktionen. I fredags gjorde jag min sista dag på kontoret där jag jobbat på kalkyl där jag varit med och räknat på projekt. Min första breddning utanför företaget spenderade jag på Mölndals Stad där jag fick en inblick i hur det är att jobba i en mindre kommun. Skillnaden på att få berättat om hur kommunen verkar och fungerar med att faktiskt ha varit en del av den, ger ett annat perspektiv på varför det kan tyckas gå långsamt utifrån och hur den demokratiska processen fungerar för att bygga våra samhällen. Jag tror att lärdomarna därifrån kommer växa med tiden när jag sett dem i en annan kontext. Förutom en ökad förståelse för kommunens uppbyggnad och arbetsprocess så tar jag med mig perspektivet av att vara beställare och förvaltare, vilka utmaningar de står inför dagligen och vad de förväntar sig av oss som entreprenörer. 

Men idag var det alltså dags igen, att bli ny på jobbet. Att lämna den tryggheten jag skapat på min arbetsplats för en ny roll på en ny arbetsplats med nya människor, nya kontaktytor, nya arbetsuppgifter och nya datorsystem. A whole lot of new helt enkelt. Som bekant är vi människor i regel obekväma med för mycket förändring i för snabb takt, och en del av mig känner en viss klump i magen inför att återigen byta arbetsplats men samtidigt är jag exalterad över det som komma skall. De första dagarna handlar ofta om triviala saker som vars kaffemaskinen ligger, vilka tider som gäller för rast eller bara behöva fixa inlogg på sin dator. Men utöver dessa behövs tid för att förstå både det officiella och det inofficiella arbetssättet, vars gränsdragningarna går mellan olika roller, enheter och företag. Med tanke på hur projektstyrd vår branch är så tror jag att traineeprogrammet ger en fördel med just detta, att vi blir vana med att verka i nya sammanhang med nya människor och ta olika roller, för att i slutändan kunna få ett större helhetsgrepp om projekten. Ett bättre helhetsperspektiv leder till att kompetensen nyttjas på bästa sätt vilket jag tror är viktigt för att skapa samverkan.

Som nämnt, har idag varit första dagen för mig på min andra breddningsperiod och här har jag blivit varmt välkomnad av mina nya kollegor. Under våren kommer jag att jobba på trafikkontoret i Göteborg under enheten Stora Projekt där förhoppningen är att få en inblick i projekt i olika skeden. Inför breddningen bollade jag idéer med mina traineekollegor på trafikkontoret för att få en överblick av hur jag på bästa sätt skulle kunna förmedla mina förväntningar till företaget och det känns som att de har förberett sig väl inför min ankomst. Jag är peppad inför denna förändring, att få en förståelse för ytterligare en organisation, att få träffa människor med annan kompetens och att få ta del av ett annat perspektiv för en ökad förståelse för hur vi bygger våra samhällen.

Med risk för att bli för långrandig så tackar jag därmed för mig. På återseende!

Jonna Smiding
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning
FS5

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist