×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Ny vecka, ny arbetsplats och nya ansikten!

Äntligen har det blivit dags för mig att få bidra till bloggen! Jag som skriver heter Jonna Smiding och är anställd på Peab Anläggning där jag jobbar som anläggningsingenjör. Förutom att breddas på andra företag så har jag roterat mellan olika roller inom hemmaföretaget. Den första perioden jobbade jag främst med betongarbeten på projekt Platinan i centrala Göteborg. Där jobbade jag som arbetsledare vilket är en varierande roll där fokus ligger på att, tillsammans med hela arbetsteamet, se till så att vi får framdrift i produktionen. I fredags gjorde jag min sista dag på kontoret där jag jobbat på kalkyl där jag varit med och räknat på projekt. Min första breddning utanför företaget spenderade jag på Mölndals Stad där jag fick en inblick i hur det är att jobba i en mindre kommun. Skillnaden på att få berättat om hur kommunen verkar och fungerar med att faktiskt ha varit en del av den, ger ett annat perspektiv på varför det kan tyckas gå långsamt utifrån och hur den demokratiska processen fungerar för att bygga våra samhällen. Jag tror att lärdomarna därifrån kommer växa med tiden när jag sett dem i en annan kontext. Förutom en ökad förståelse för kommunens uppbyggnad och arbetsprocess så tar jag med mig perspektivet av att vara beställare och förvaltare, vilka utmaningar de står inför dagligen och vad de förväntar sig av oss som entreprenörer. 

Men idag var det alltså dags igen, att bli ny på jobbet. Att lämna den tryggheten jag skapat på min arbetsplats för en ny roll på en ny arbetsplats med nya människor, nya kontaktytor, nya arbetsuppgifter och nya datorsystem. A whole lot of new helt enkelt. Som bekant är vi människor i regel obekväma med för mycket förändring i för snabb takt, och en del av mig känner en viss klump i magen inför att återigen byta arbetsplats men samtidigt är jag exalterad över det som komma skall. De första dagarna handlar ofta om triviala saker som vars kaffemaskinen ligger, vilka tider som gäller för rast eller bara behöva fixa inlogg på sin dator. Men utöver dessa behövs tid för att förstå både det officiella och det inofficiella arbetssättet, vars gränsdragningarna går mellan olika roller, enheter och företag. Med tanke på hur projektstyrd vår branch är så tror jag att traineeprogrammet ger en fördel med just detta, att vi blir vana med att verka i nya sammanhang med nya människor och ta olika roller, för att i slutändan kunna få ett större helhetsgrepp om projekten. Ett bättre helhetsperspektiv leder till att kompetensen nyttjas på bästa sätt vilket jag tror är viktigt för att skapa samverkan.

Som nämnt, har idag varit första dagen för mig på min andra breddningsperiod och här har jag blivit varmt välkomnad av mina nya kollegor. Under våren kommer jag att jobba på trafikkontoret i Göteborg under enheten Stora Projekt där förhoppningen är att få en inblick i projekt i olika skeden. Inför breddningen bollade jag idéer med mina traineekollegor på trafikkontoret för att få en överblick av hur jag på bästa sätt skulle kunna förmedla mina förväntningar till företaget och det känns som att de har förberett sig väl inför min ankomst. Jag är peppad inför denna förändring, att få en förståelse för ytterligare en organisation, att få träffa människor med annan kompetens och att få ta del av ett annat perspektiv för en ökad förståelse för hur vi bygger våra samhällen.

Med risk för att bli för långrandig så tackar jag därmed för mig. På återseende!

Jonna Smiding
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning
FS5

DRIVKRAFT

DRIVKRAFT

Hej, Alexandra Romanov heter jag och tar över pennan efter Sofia Stenberg.

Efter min breddningsperiod på White arkitekter sitter jag nu på mitt hemföretag Kungsbacka stadsbyggnadskontor. Jag ska berätta om min erfarenhet hittills, då vi nu varit traineer i snart ett år.

Vad har jag med mig?

Första dagen jag satte mig på stolen i GR:s lokaler i Gårda undrade jag vad jag hade gett mig in på. Är det detta som ska ta mig från junior till senior inom stadsbyggnadsutveckling? Och vem är jag i detta sammanhang?

Under min utbildning till arkitekt har jag ständigt sökt efter helhetsperspektivet. Kanske är det min önskan att förstå varför vi tar vissa beslut kring hur vår miljö ser ut eller så är det en törst efter att få en så bred kunskap som möjligt. Oavsett vilket så är det något som driver mig framåt. Jag började min utbildningsbana inom kurser i landskapsarkitektur, upptäckte att jag saknade det urbana panoramat och sökte vidare och läste till planarkitekt på BTH och avslutade mina studier på Chalmers arkitektur. Efter denna utbildning beskriver jag mig själv som arkitekt med inriktning på stadsplanering.

Varför sökte jag nu till Framtidens samhällsbyggare? Jo, det är fortfarande min drivkraft i att skapa ett helhetsperspektiv inom stadsbyggande som gjorde att jag sökte mig hit och ordet drivkraft är något jag kommer tillbaka till. Efter 1 års arbete delvis som konsult och delvis inom kommun, kände jag en avsaknad av förståelse för andra aktörernas mål och perspektiv på stadsbyggande. Fick tips om denna tjänst och nu är jag här.

En av de främsta lärdomarna jag har med mig just nu är just förståelsen för andra branschers drivkrafter. Vilka hjärtefrågor som driver dem är det som styr deras beslut.

Om det är inom förvaltning, projektering eller i visionsstadiet en aktör befinner sig i spelar i sig ingen roll, utan det viktiga är att i ett tidigt skede reda ut vad det är som driver en viss aktör, detta för att skapa en samsyn i mål och effektiva arbetssätt inom ett projekt. Att i ett tidigt skede förstå varför en fråga viktig ser jag som en av nycklarna till ett effektivt arbetssätt. Inte minst när dagens mål är att skapa en hållbar miljö från vision till förvaltning.

Hållbar drivkraft

Förra veckan fick jag möjlighet att vara med i en artikel i tidningen Arkitekten och berätta om min tjänst som framtidenssamhällsbyggare. Där nämnde jag att en av de största utmaningarna jag upplevt under mina två breddningsperioder hittills är den press och stress som branschens aktörer har på sig vad gäller att bygga snabbt och effektivt. Att i denna stress inte missa omätbara värden, inte missa att värdera de misstag och lärdomar vi fått från tidigare stadbyggnadsprojekt tror jag blir vår generations största uppgift. Hittills har jag lärt mig att kommunikation är A och O och det handlar om att lägga tid på att bygga upp ett förtroende för varandra från start. Något vi också fått öva oss på inom vår traineegrupp då vi arbetat med vårat case.

Vi som traineegrupp börjar efter 1 års tid bli en spännande grupp och vi arbetar mer och mer åt samma håll.

Nu är det snart dags för semester,  något som jag vet att alla vi traineer ser fram emot. Det har varit en omtumlande och spännande vinter och vår.  Det ska bli fint att smälta det vi hittills lärt oss innan hösten erbjuder en sista breddningsperiod på ett nytt företag.

Glad sommar!

Varma hälsningar Alexandra Romanov