×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Ny vecka, ny arbetsplats och nya ansikten!

Äntligen har det blivit dags för mig att få bidra till bloggen! Jag som skriver heter Jonna Smiding och är anställd på Peab Anläggning där jag jobbar som anläggningsingenjör. Förutom att breddas på andra företag så har jag roterat mellan olika roller inom hemmaföretaget. Den första perioden jobbade jag främst med betongarbeten på projekt Platinan i centrala Göteborg. Där jobbade jag som arbetsledare vilket är en varierande roll där fokus ligger på att, tillsammans med hela arbetsteamet, se till så att vi får framdrift i produktionen. I fredags gjorde jag min sista dag på kontoret där jag jobbat på kalkyl där jag varit med och räknat på projekt. Min första breddning utanför företaget spenderade jag på Mölndals Stad där jag fick en inblick i hur det är att jobba i en mindre kommun. Skillnaden på att få berättat om hur kommunen verkar och fungerar med att faktiskt ha varit en del av den, ger ett annat perspektiv på varför det kan tyckas gå långsamt utifrån och hur den demokratiska processen fungerar för att bygga våra samhällen. Jag tror att lärdomarna därifrån kommer växa med tiden när jag sett dem i en annan kontext. Förutom en ökad förståelse för kommunens uppbyggnad och arbetsprocess så tar jag med mig perspektivet av att vara beställare och förvaltare, vilka utmaningar de står inför dagligen och vad de förväntar sig av oss som entreprenörer. 

Men idag var det alltså dags igen, att bli ny på jobbet. Att lämna den tryggheten jag skapat på min arbetsplats för en ny roll på en ny arbetsplats med nya människor, nya kontaktytor, nya arbetsuppgifter och nya datorsystem. A whole lot of new helt enkelt. Som bekant är vi människor i regel obekväma med för mycket förändring i för snabb takt, och en del av mig känner en viss klump i magen inför att återigen byta arbetsplats men samtidigt är jag exalterad över det som komma skall. De första dagarna handlar ofta om triviala saker som vars kaffemaskinen ligger, vilka tider som gäller för rast eller bara behöva fixa inlogg på sin dator. Men utöver dessa behövs tid för att förstå både det officiella och det inofficiella arbetssättet, vars gränsdragningarna går mellan olika roller, enheter och företag. Med tanke på hur projektstyrd vår branch är så tror jag att traineeprogrammet ger en fördel med just detta, att vi blir vana med att verka i nya sammanhang med nya människor och ta olika roller, för att i slutändan kunna få ett större helhetsgrepp om projekten. Ett bättre helhetsperspektiv leder till att kompetensen nyttjas på bästa sätt vilket jag tror är viktigt för att skapa samverkan.

Som nämnt, har idag varit första dagen för mig på min andra breddningsperiod och här har jag blivit varmt välkomnad av mina nya kollegor. Under våren kommer jag att jobba på trafikkontoret i Göteborg under enheten Stora Projekt där förhoppningen är att få en inblick i projekt i olika skeden. Inför breddningen bollade jag idéer med mina traineekollegor på trafikkontoret för att få en överblick av hur jag på bästa sätt skulle kunna förmedla mina förväntningar till företaget och det känns som att de har förberett sig väl inför min ankomst. Jag är peppad inför denna förändring, att få en förståelse för ytterligare en organisation, att få träffa människor med annan kompetens och att få ta del av ett annat perspektiv för en ökad förståelse för hur vi bygger våra samhällen.

Med risk för att bli för långrandig så tackar jag därmed för mig. På återseende!

Jonna Smiding
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning
FS5

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren