Paddan på arbetstid

Hej! Breddningsperioden på trafikkontoret är snart slut, bara två dagar kvar nu. Det betyder dock inte att man sitter och rullar tummarna. Vår sista vecka har än så länge bjudit på info om totalentreprenader och en LOU-kurs. Nu på eftermiddagen tog vi och några kollegor oss en tur med paddan för att kolla skicket på broar och murar, men främst försöka bestämma hur ofta man behöver tvätta under broarna. Man kan se en distinkt skillnad mellan broar som inte har sittplatser för fåglar och inte. Fågelskiten fräter på stålbroarna och dessutom är det inte en särskilt fin miljö för paddanresenärerna. Man planerar därför att sätta upp skydd så fåglarna inte kommer in. Detta har man redan gjort på Fredsbron vid Brunnsparken. Vi fick även se gamla favoritprojekt som kanalmurarna på Norra Hamngatan och Skeppsbron från vattensidan. Egentligen är det inte så mycket mer att säga om turen, mer än att vi hade tur med vädret, men vi kan ju visa lite fina bilder.

Paddan

Paddan hämtade oss vid Lejontrappan

skeppsbron
Skeppsbron från vattnet

Alla_spårvagn
Våra medresenärer var från trafikkontoret, park och natur och ÅF
Brunnsparken
Snart vid Brunnsparken

Duvor och galler
Skydd mot att fåglarna ska kunna sitta under bron

skitigt
Så här skitigt blir det utan skydd. Bron tvättades i april...

fiskekyrka
Fiskekôrka!

Vi
Vi gissar att detta blir vårt sista blogginlägg under perioden på Trafikkontoret. Från och med nästa vecka får vi klara oss utan varandra. Därmed tackar vi för oss för denna gång.

Ha det gött!

Rebecca och Sofia

 

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6