Peab anläggning/Lerum kommun

Hej,
Sanna Hermansson heter jag och är anställd på Peab Anläggning som biträdande arbetsledare. Under första tiden på hemmaföretag så har jag inte haft några fast arbetsuppgifter utan fått hänga med olika kollegor från olika avdelningar t.ex. kalkylavdelningen, arbetsledare, markanläggare och mätningstekniker. Men just nu är jag ju inte på Peab för vi är fortfarande på vår första breddningsperiod. Jag spenderar mina dagar i Lerum kommun på deras projektenhet för samhällsbyggnad. Det är breddningsperioderna som jag anser är bäst med traineeprogrammet då man får en överblick över hela samhällsbyggnadsprocessen snabbare än om man hade fått en vanlig anställning. Man får en förståelse för varför företagen jobbar som de gör.

Jag har varit i Lerum nu lite mera än en månad nu och det har varit en spännande tid. Där hänger jag mest med två personer på projektenheten, en byggprojektledare och en trafikingenjör. Förutom om att följa med dem i deras vanliga arbetsuppgifter så som möten och problemlösning så har jag även fått samordna två småjobb. (Det ena jobbet var ironiskt nog med Peab asfalt.) Alla olika arbetsuppgifter så som att lära genom att observera eller få egna arbetsuppgifter att lösa är givande. För oss traineer och företagen är det just en stor utmaning att hitta den balansen mellan att observera och utföra egna uppgifter. Så att man får ut det mesta av tiden.

I slutet av förra veckan hade vi i traineegruppen utbildningsdagar. Varje månad så har vi två dagar reserverade för traineeprogrammet med en dag utbildning inom ledarskap och personlig utveckling och en dag där vi får tid att jobba med vårat case. Så i torsdags så hade vi en återblick och prata om vad vi har gått igenom under traineetiden som har varit bland annat så har vi pratat om situationsanpassade ledarskap, grupputveckling, Johari fönster, kommunikation och feedback. När vi gjorde återblick så förstod jag hur mycket olika ämnen vi berö20160108_140048_resizedr och att man får med sig väldigt starka verktyg att kunna använda i framtiden inte bara i jobbsituationer utan även privat. Fredagen gick åt att jobba med caset där vi bland annat avslutade vår förstudie och genomförde en SWOT-analys för vårt område.

 

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vi traineer har nu kommit igång med vårt casearbete samtidigt som vi har börjat lära känna varandra. Upplägget har varit att vi ska träffas på ett möte i veckan där vi arbetar och tar beslut som leder arbetet framåt. Veckomötet hålls på de olika arbetsplatserna vi arbetar på för att vi ska få möjlighet att lära känna varandras verksamheter.

I fredags var vi på fastighetsbolaget Vasakronan där vi fick en rundvandring och presentation av verksamheten från chefen Magnus vilket var mycket uppskattat! Jessica och Anna hade förberett en workshop med moment som ”speed storming” och ”clustering” vilket var mycket välkommet då många i gruppen har känt att det inledande arbetet gått långsamt och vill släppa lös våra tankar om området och caset. Massvis med nya frågeställningar och aspekter kom fram under workshopen och det var nog fler än jag som började fundera över vilka problem och brister som går att påverka genom stadsplanering och byggande. Till vilken del är de sociala problem som finns i Biskopsgården idag en konsekvens av 50-talets stadsplanering?

Jag var under veckan på en inspirerande föreläsning av Alexander Ståhle där han bland annat pratade om bostadsrättspriser som ett mått på stadskvaliteter. Hans företag har gjort analyser som visar att med hjälp av 8 olika lägesparametrar kan man uppskatta värdet på en bostadsrätt med en säkerhet på 90 % och att det är en liten del av en bostadsrättspris som består av själva byggnaden. De lägesparametrarna som påverkar mest är ”närhet till city” och ”närhet till spårstation” följt av ”tillgång till gång- och gatunätet”.

Det är intressant att ett områdes geografiska läge spelar så stor roll idag då digitalisering och globaliseringen nått så mycket längre än man kunde drömma om på 50-talet. Fysiska avstånd hindrar oss inte längre från att kommunicera, delta och känna samhörighet med människor och kulturer långt bortom Göteborg. Samtidigt visar forskningen att det geografiska läget är viktigare än kanske någonsin förr.

img_0109

Godvädersgatan i Norra Biskopsgården

Vid pennan och funderar sitter idag jag, David Palmqvist, trafikplanerare på trafikkontoret i Göteborgs stad.

david_palmqvist