×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Semesterlugnet på arbetsplatsen

Det är en konstig känsla att anlända till sin arbetsplats under semesterperioden. Eftersom jag kommer in till jobbet tidigt normalt så är jag van vid att vara först men jag är inte van vid att kontoret inte succesivt fylls på. Parkeringen är näst intill tom under hela dagen, det normala höga tempot av frågor och funderingar existerar inte och enda gången man hör ljud i korridoren är när någon annan ensam själ på kontoret letar efter någon att dricka kaffe med. Men missförstå mig inte. Det är jätte trevligt att arbeta under sommaren. Tempot går ner, frågorna är färre och man hinner ta ikapp arbete man under året annars inte hinner med. De av oss som är kvar blandas friskt över gränserna för att ha någon att prata med. Här bygger vi relationer som annars inte finns.

För mig som trainee är det dessutom underligt att inte ha ett schema fullt av möten och utbildningsdagar. Normalt försvinner åtminstone en dag i veckan för sådana möten men eftersom jag är den enda av oss traineer som arbetar hela sommaren finns det inga möten. Jag arbetar på själv med det jag kan göra och för tillfället innebär det att försöka göra om vår Sketchup modell till en 3D modell. Själv har jag aldrig arbetat med varken Sketchup eller 3D modellering men det är det jag tycker är kul med trainee programmet. Du får testa saker du inte gjort förut och utmana dig själv med nya uppgifter och problem.

För att ge exempel på sådant man gör genom traineeprogrammet som man inte testat på innan står jag i skrivande stund och skriver ut vägnätet i Norra Biskopsgården ur en 3D skrivare. Förhoppningen är att vi ska kunna skriva ut en fysisk modell över vårt Friskvädertorg men som sagt, detta är nytt för mig och jag lämnar inga garantier på att jag faktiskt lyckas.

Inom kort tar semestrarna slut för de flesta av oss traineer och mötena, arbetsuppgifterna och utbildningsdagarna går tillbaks mot det normala. Det är svårt att tro men snart har våra 14 månader nått sitt slut. Nu är det snart dags för att med nya krafttag och ny energi gå ut på vår sista breddningsperiod samtidigt som vi planerar inför vårt Idéseminarium den 27 Oktober.

Med detta avslutar jag mitt andra och sista blogg inlägg för Framtidens Samhällsbyggare.

Sofia Gunnarsson Solton
Va-Ingenjör, Partille Kommun

Äntligen fredag!

Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg