Sista månaden som trainee

Just nu är vi i FS4 mitt uppe i vår tredje och sista breddningsperiod! Jag som skriver heter Iris Hultgren och är för tillfället på breddning på Peab Anläggning, i projektet Olskroken Planskildhet. I vanliga fall jobbar jag på Trafikkontoret inom Göteborgs Stad och kontrasterna är stora, och intressanta, mellan att jobba hos en kommunal beställarorganisation jämfört med en privat entreprenör.

 

Olskroken Planskildhet är Peab Anläggnings största projekt, där även Infranord och WSP ingår i organisationen som tillsammans jobbar mot beställaren Trafikverket. Här sitter de flesta inblandade i projektet på samma platskontor. Förbi Olskroken går både person- och godståg och för att kunna öka antalet tåg som går in till centralstationen ska två nya spår byggas. För att alla spår ska få plats på samma yta, som dessutom omges av bilvägar, industrifastigheter och bostäder, måste spåren gå i olika plan med hjälp av nya järnvägsbroar. 

 

För mig som normalt sett jobbar som projektledare för gatuombyggnad inom mindre exploateringsprojekt är det väldigt lärorikt att vara i Olskroken där väldigt många jobbar med olika arbetsuppgifter inom samma projekt. Under mina veckor här har jag fått se flera olika områden som inköp, ekonomi, arbetsmiljö och tidsplanering. Allt hänger ihop och en persons arbete påverkar någon annans, vilket gör det tydligt hur viktigt det är med samverkan inom ett projekt. Just nu har jag flyttat ut i en byggbod där jag följer med arbetsledaren ute i produktionen, där morgonen började med inmätning av pålar som ska fungera som stöd för ett kommande järnvägsspår. Om det är något jag har uppskattat med mitt år som trainee inom framtidens samhällsbyggare är att jag verkligen fått uppleva flera olika sidor av byggbranschen och den bredd det medför.

 

Nu är det nästan exakt en månad kvar till FS4:s idéseminarium där vi visar bland annat resultatet av vårt casearbete samt avslutar 14 månaders traineeperiod. Mycket ska förberedas inför seminariet, manus ska skrivas, inköp ska planeras och vi ska öva på vår presentationsteknik. Jag känner mig lugn och övertygad om att gruppen tillsammans kommer att leverera ett idéseminarium värt att uppleva, vi ses den 26 oktober!

Iris Hultgren
FS4

Äntligen fredag!

Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg