Skilda världar

Vanligtvis hör jag hemma på Göteborgs stads fastighetskontor där jag arbetar med planering och utveckling på strategiska avdelningen. Men sedan drygt en månad tillbaka befinner jag mig på Peab anläggning på bygget av en vätgasanläggning på Preems raffinaderi i Torslanda, eller raffet som det också kallas. Fastighetskontorets charmiga sekelskiftesbyggnad är utbytt mot byggbodar och min vanliga klädsel i kjol har fått byttas ut mot flamskyddssäkra varselkläder. Normala kontorstider med otaliga möten har förbytts till fyradagars-vecka med långa arbetsdagar och ett evigt springande mellan kontor och byggarbetsplats. Och leran! Den blöta leran som kletar sig fast på kläderna och som inte går att få bort förens den torkat. Då spricker de steltorkade klädesplaggen och ett fint damm sprider sig i rummet och lägger sig som ett grått täcke över allt i dess närhet.

Jag är utbildad arkitekt vid Lunds tekniska högskola och är tränad för att arbeta i tidiga skeden av byggprocess. Många av de projekt som jag är en del av på fastighetskontoret kommer inte generera någon byggnation förrän om ca 10 år och inte sällan är projekten något abstrakta. Det är en stor skillnad mot det projekt jag nu befinner mig på, där vi bygger här och nu. Det är en kick att se projektet rent fysiskt växa fram ur leran. Det konkreta i att det som diskuterats ena dagen byggs nästa dag. Och till skillnad från fastighetskontoret där det vanligtvis finns flera olika ärenden på ens bord, så finns här bara ett, vilket gör att man fokusera totalt på en sak. Det är som om allt annat förvinner, det skapas en egen värld.

Jag har börjat se ett mönster här på raffet, dramaturgin i de dagliga skeendena. Likheterna med de såpoperor som förr var så vanligt förekommande, är slående. Med den stora skillnaden att intrigerna inte kretsar kring kärlek, onda tvilling eller minnesförluster, utan kring vatten, lera, betong och nya ritningar. Varje dag dyker nya ”plot twists” upp. Inte sällan uppstår en ”cliffhanger” där jag på kvällen funderade över; Hur ska det gå nästa dag? Som tur är mina kollegor på raffet väl rustade att möta de hinder som ställs i deras väg och de låter inte dem bli mycket mer än farthinder. Det är just denna uthållighet  och handlingskraft som har imponerat mest på mig under min tid på raffet.

Skillnaderna mellan de två arbetsplatserna är många, men så också likheterna. Samma driv och entusiasm för projekten som jag sett dagligen på fastighetskontoret, finns närvarande här på raffet. Tålamodet att förklara och inkludera den som är ny. Och kanske den starkaste likheten, strävan efter att göra ett bra jobb.

När jag kommer tillbaka till fastighetskontoret i slutet av januari så har jag inte enbart med mig minnen från två roliga månader från en annan verklighet, jag har också med mig en ny pusselbit till min förståelse för hur byggbranschen fungerar. Förhoppningsvis gör denna erfarenhet mig bättre i min yrkesroll.

Emma Larsson
Göteborgs stad fastighetskontoret, strategiska avdelningen – planering och utveckling // Peab anläggning

Åter till hemarbete...

Åter till hemarbete...

Hej igen! Johannes är återigen vid tangentbordet idag och mycket har såklart hänt sedan första inlägget av FS8! Bland annat har Corona återigen tagit Sverige i sitt grepp, vilket resulterar i en januari full av hemarbete. För oss som är på breddning är det naturligtvis lite trist, även om digitala möten har sina fördelar är det mycket lättare att lära känna en organisation om man är på plats. Ändå gör vi så gott vi kan av situationen! Jag befinner mig just sluttampen av min breddning på Lokalförvaltningen i Göteborg. Bilden ovan är från ett platsbesök jag var på häromveckan veckan på förskolan Hoppet. Hoppet är ett testprojekt där Lokalförvaltningen har byggt en förskola som så långt det är möjligt  med fossilfria material och metoder. För mig som arbetar som planarkitekt har det varit fantastiskt nyttigt att få följa med och lära mig mer om hur Lokalförvaltningen jobbar. Yrket som planarkitekt är väldigt roligt, men det kan ibland dröja många år innan du får se resultatet på ditt arbete. Annat är det på lokalförvaltningen, där det bara kan dröja månader att genomföra mindre renoveringar. Jag har fått vara med ett gäng olika personer. Allt från markingenjörer som bland annat ansvarar för mindre renoveringar för  Göteborgs alla skolo er till lokalförvaltningens arbetsgrupp för tidiga skeden, de som ska representera lokalförvaltningens intressen vid bland annat detaljplanering. Här kommer två exempel på lärdomar jag tar med mig från Lokalförvaltningen:

Det allra främsta jag tar med mig i mitt vidare yrkesliv är respekten för driften. Som planarkitekt spenderar man många arbetsdagar med att planera bebyggelse som kommer stå färdig först om flera år. Då är det lätt att glömma bort att planeringens och genomförandefasen faktiskt är en mycket liten del av en stadsdels livslängd. En bra tumregel är att om ett projekt kostar 1 krona att planera, så kostar det 10 kronor att genomföra och 100 kronor att drifta under sin livslängd. Bara att få större förståelse för hur det är att drifta, allt från att sköta grönytor till att snöröja, är ett jättenyttigt perspektiv för mig att ha med i planeringen.

Dessutom har det varit väldigt intressant att få vara en del av en helt annan pusselbit i stadsplaneringen. Lokalförvaltningen är för min som jobbar i Härryda kommun del av en gigantisk organisation. Det blir helt andra förutsättningar än på mitt hemmakontor där jag bara kan promenera över till mina kollegor som arbetar med trafik, natur eller mark och exploatering etc. Under min breddning har jag fåttta del av vilka behov och svårigheter Lokalförvaltningen ser i samhällsprocessen. Det har varit många konstruktiva diskussioner om utmaningarna med att skapa goda förutsättningar för samhällsservice i en förtätad stad.

Nu glider vi snart in i sista veckan på breddningen, och börjar se fram emot att återvända till min tjänst på Härryda kommun. Ta hand om er och ha det fint!

Med vänliga hälsningar
Johannes Böhm

Johannes Böhm
Härryda kommun
FS8