Skilda världar

Vanligtvis hör jag hemma på Göteborgs stads fastighetskontor där jag arbetar med planering och utveckling på strategiska avdelningen. Men sedan drygt en månad tillbaka befinner jag mig på Peab anläggning på bygget av en vätgasanläggning på Preems raffinaderi i Torslanda, eller raffet som det också kallas. Fastighetskontorets charmiga sekelskiftesbyggnad är utbytt mot byggbodar och min vanliga klädsel i kjol har fått byttas ut mot flamskyddssäkra varselkläder. Normala kontorstider med otaliga möten har förbytts till fyradagars-vecka med långa arbetsdagar och ett evigt springande mellan kontor och byggarbetsplats. Och leran! Den blöta leran som kletar sig fast på kläderna och som inte går att få bort förens den torkat. Då spricker de steltorkade klädesplaggen och ett fint damm sprider sig i rummet och lägger sig som ett grått täcke över allt i dess närhet.

Jag är utbildad arkitekt vid Lunds tekniska högskola och är tränad för att arbeta i tidiga skeden av byggprocess. Många av de projekt som jag är en del av på fastighetskontoret kommer inte generera någon byggnation förrän om ca 10 år och inte sällan är projekten något abstrakta. Det är en stor skillnad mot det projekt jag nu befinner mig på, där vi bygger här och nu. Det är en kick att se projektet rent fysiskt växa fram ur leran. Det konkreta i att det som diskuterats ena dagen byggs nästa dag. Och till skillnad från fastighetskontoret där det vanligtvis finns flera olika ärenden på ens bord, så finns här bara ett, vilket gör att man fokusera totalt på en sak. Det är som om allt annat förvinner, det skapas en egen värld.

Jag har börjat se ett mönster här på raffet, dramaturgin i de dagliga skeendena. Likheterna med de såpoperor som förr var så vanligt förekommande, är slående. Med den stora skillnaden att intrigerna inte kretsar kring kärlek, onda tvilling eller minnesförluster, utan kring vatten, lera, betong och nya ritningar. Varje dag dyker nya ”plot twists” upp. Inte sällan uppstår en ”cliffhanger” där jag på kvällen funderade över; Hur ska det gå nästa dag? Som tur är mina kollegor på raffet väl rustade att möta de hinder som ställs i deras väg och de låter inte dem bli mycket mer än farthinder. Det är just denna uthållighet  och handlingskraft som har imponerat mest på mig under min tid på raffet.

Skillnaderna mellan de två arbetsplatserna är många, men så också likheterna. Samma driv och entusiasm för projekten som jag sett dagligen på fastighetskontoret, finns närvarande här på raffet. Tålamodet att förklara och inkludera den som är ny. Och kanske den starkaste likheten, strävan efter att göra ett bra jobb.

När jag kommer tillbaka till fastighetskontoret i slutet av januari så har jag inte enbart med mig minnen från två roliga månader från en annan verklighet, jag har också med mig en ny pusselbit till min förståelse för hur byggbranschen fungerar. Förhoppningsvis gör denna erfarenhet mig bättre i min yrkesroll.

Emma Larsson
Göteborgs stad fastighetskontoret, strategiska avdelningen – planering och utveckling // Peab anläggning

Nu är vi igång!

Nu är vi igång!

Hej!

 

Nu är vi äntligen igång med Framtidens Samhällsbyggare 6! I år är vi 15 traineer på 13 organisationer. När vi träffades som grupp för första gången hade vi varit igång på våra respektive arbetsplatser i en vecka. Traineeintroduktionen innehöll mängder med information, fika och nya ansikten. Denna dag var det dock inte så stort fokus på oss som grupp, utan på programmets upplägg och syfte. Bland andra fick vi träffa traineerna från förra årets program (FS5), Bengt Christensson från CMB och våra processledare för programmet, Ann-Katrine och Kristina från Göteborgs Regionen.

 

Veckan därpå var det dags för internat och då var det inget annat än gruppen i fokus! Under två dagar fick vi arbeta med grunder för grupp- och individutveckling, på köpet lärde vi känna varandra och fick se många olika sidor av varandra. Bland annat lade vi mycket tid på att reflektera kring rädslor, förhoppningar och förväntningar. Detta gav en känsla av att vi lärt känna varandra, utan att ens ha behövt ställa de klassiska frågorna "vilkan skola gick du på?", "har du några fritidsintressen?" eller annat famlande småprat. Processledarna guidade oss genom olika, utmanande övningar och hjälpte oss efter varje moment sätta ord på vad vi just upplevt och hur denna känsla påverkar en hel grupps utveckling. Somliga teorier hade vi hört talas om tidigare, under utbildningen på Chalmers, men det unika och fascinerande vi upplevde dessa dagar var hur processledarna utmanade oss på ett sådant sätt att vi fick uppleva teorins budskap och vilken påverkan den har på individen och gruppen. Efter internatet tog vi helg med en känsla av tacksamhet för det vi fått uppleva, all god mat vi ätit och det trevliga sällskapet!

 

Nästa moment i programmet var casebeställningen från Älvstranden Utveckling. Caset är ett av de tre benen traineeprogrammet står på, där de andra två är grupp- och individutveckling som vi påbörjade under internatet samt breddningsperioderna till varandras organisationer. Rune Arnesen som är stadsutvecklingschef och Åsa Swan, urban designchef, presenterade Älvstranden och Henrik Bonder presenterade årets case: Skeppsbron. Presentationen fick igång många tankar och frågor. Caset kommer vara med oss hela vårt traineeår och vi hoppas att du som läst lägger in 22 oktober 2020 i kalendern redan nu - då har vi vår presentation!

 

Vi som är med i årets traineeprogram är följande:
Övre raden från vänster: Sofia Norman - AF Gruppen, Matea Corkovic - Länsstyrelsen, Caroline Damm - Wästbygg, Ellen Brandt - Egnahemsbolaget, Sven Gross - Trafikkontoret, Christian Olsson - Västfastigheter, Mattis Lilja - PEAB Anläggning, Leo Lindegård - Fastighetskontoret, Sebastian Ömar Törnqvist - Partille Kommun.
Nedre raden: Angelica Lexell - Park och Naturförvaltningen, Anna Havdelin - Lokalförvaltningen, Elisabeth Skogelind - Stadsbyggnadskontoret, Fatima Haioty - Trafikkontoret, Najla Arpe - PEAB Anläggning, Hanna Schön - Krettslopp och Vatten.

 

På återseende!

 

Vid pennan,

Sofia Norman och Sven Gross

Sofia Norman och Sven Gross
FS6