×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Studiereis naar Nederland

Hallå där!

Nu har det äntligen blivit min tur att få skriva av mig här på bloggen. Jag heter Josefin Wallentin Andersson och är trainee på Fastighetskontorets förvaltningsavdelning. I dagsläget är det full rulle då jag är delaktig i några olika projekt; en stor villa som ska byggas om till två lägenheter, jag samordnar fastighetsöversynen, administrerar ett stort projekt ute i Lillhagsparken samtidigt som jag snart ska påbörja en internbreddning på exploateringsavdelningen. Under första breddningsperioden som sträckte sig från december till januari fick jag möjligheten att kombinera två förvaltningar – under december var jag på trafikkontoret och i januari var jag på stadsbyggnadskontoret. Tiden går fort när man har roligt och om endast en månad är det dags för en ny period och denna gång på Bostadsbolaget.

Det här med att vara trainee innebär en väldig variation. Som ni säkert redan har läst så har vi våra utbildningsdagar, är på breddningsperioder och vi arbetar med ett case för Älvstranden utveckling AB. I förra veckan åkte vi dessutom på en studieresa till Holland för att titta närmare på Amsterdam och Rotterdam.

Vi var sju traineer som tillsammans bildade ”resegruppen” och tog på oss ansvaret för att denna resa skulle bli av. All planering och möten resulterade sedan i ett reseprogram för vår vistelse - ett program innehållande ett par fullspäckade dagar med studiebesök och föreläsningar.  Vårt syfte med resan var framförallt att få en bättre bild av hur byggprocessen ser ut i andra länger, hur stigande vattennivåer hanteras samt hur man har utvecklat platser med snarlika förutsättningar som den plats vi arbetar med i vårt casearbete.

Under vår första dag i Amsterdam besökte vi de artificiella öarna Ijburg och Steigereiland. Vi hann även med studiebesök på Waternet där vi fick höra hur deras vattenprocess såg ut och hur de arbetade för att hålla en toppnivå på vattnet (även i deras kanaler). Vi fick även höra en dragning från Saskia Hoogstraten från Amsterdams stadsbyggnadskontor som bland annat berättade om hur de arbetat med att omvandla gamla varvs- och industriområden till nya levande stadsdelar.

Nästkommande dag spenderades med Gert Urhahn – en stadsplanerare, föreläsare och tidigare chef för Urhahn Urban Design. Denna dag innehöll en rad olika besök men den del som jag tyckte var mest intressant var när vi besökte det gamla varvsindustriområdet – mer känt som NDSM – som idag fungerar som en testarena för innovativa idéer med kontor, boende m.m. Här hade man – i en gammal industrilokal – skapat ett ”område” där man som företagare kunde hyra kontorsyta för en låg kvadratmeterkostnad som man sedan fick utforma och bygga själv. Detta resulterade i att ingen fasad var den andra lik, så coolt!

På fredagen begav vi oss till Rotterdam och besökte arkitektkontoret MVRDV, saluhallen Markthal samt Rotterdams kommun. Vid det sistnämnda besöket fanns även Sweco och TNO med. Vid detta besök avsattes tid för att fokusera på caset vilket resulterade i mycket inspiration. kollage blogg

Nu är vi tillbaka på svensk mark igen och imorgon är det dags för utbildningsdag.  På fredag blir det heldag på White Arkitekter och då ska vi i traineegruppen fortsätta vårt arbete med caset. Med en nytänd gnista och massor av inspiration från resan ska det bli spännande att se vad vi kan arbeta fram.

Ha det fint!

 

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist