Tack för oss!!

Hej!

Nu är det jag, Amanda Jonasson, som har fått äran att skriva sista blogginlägget från oss i Framtidens samhällsbyggare omgång 2. Vi har nu haft vår presentation och avslutning av traineeprogrammet och är nu klara som traineer och ska ge oss ut i arbetslivet på riktigt. Tiden går så fort när man har roligt och nu har redan 14 månader gått sedan vi började traineeprogrammet.

Om jag ser tillbaka på min tid som trainee så har jag lärt mig så mycket. Både om mig själv och om andra och framförallt om den branschen som jag ska arbeta i. Jag är så glad att jag har haft ett härligt gäng med mig på resan i form av 15 andra ambitiösa personer som har samma driv och vilja som jag att utveckla och utvecklas i samhällsbyggnadsbranschen.

Jag satt och gick igenom vad vi har gjort under detta år och vad jag har fått med mig, och jag insåg att det är en hel del. Förutom att få arbeta med ett case där vi har fått möjlighet att utbyta kompetenser och erfarenheter så har vi även lärt oss mycket under våra utbildningsdagar på GR. Där har vi bland annat fått en massa bra verktyg som kan vara bra att ha i arbetslivet, såsom gruppers utveckling och vilka faser grupper går igenom samt vilka behov och beteenden som gruppmedlemmarna kan visa i dessa. Andra ämnen har varit konflikthantering, stresshantering, feedback och hur man ska sätta mål. Vi har även fått göra en IPU profilanalys som visar vad man har för beteende och drivkrafter. Den har varit ett mycket bra verktyg då jag nu både förstår mig själv och andra bättre och varför vi arbetar på olika sätt och drivs av olika saker.

Vi avslutade hela traineeprogrammet med att presentera vårt arbete och våra idéer på ett idéseminarium. Vi presenterade våra idéer gällande hur samhällsbyggnadsprocessen kan förbättras och effektiviseras där vi identifierat fem fokusområden som vi tror kan leda till detta. En viktig faktor för att uppnå detta ser vi är att åstadkomma ökad delaktighet på olika sätt där de fem fokusområdena bidrar till detta på olika sätt. På idéseminariet ville vi berätta om vad vi har lärt oss under detta år och även dela med oss av våra tankar och idéer, men vi ville samtidigt få ta del av branschens tankar. Därför hade vi ett moment som var en workshop där alla som var där och lyssnade skulle reflektera över våra idéer och lämna egna förslag på hur mer delaktighet och effektivitet kan skapas, utifrån deras roll och kompetens. Detta blev mycket lyckat och det gav många goda förslag och idéer. Vi presenterade även våra idéer för platsen på Södra Lindholmen som var vårt caseområde och hur vi ser att platsen kan utvecklas över tid.

Allt detta kan ni läsa mer om på vår hemsida där vi har samlat allt material från vårt casearbete. Där presenterar vi även alla de idéer och förslag som kom in från workshopen på idéseminariet samt information om oss traineer och programmet - www.ideseminarium.wixsite.com/sodralindholmen

 

Det här var allt ifrån mig och oss i Framtidens samhällsbyggare omgång 2. Nu är vi inte längre traineer utan ska tillbaka till våra arbetsplatser och börja arbeta på riktigt och det känns jättebra.

 

Så från oss alla till er alla, tack och på återseende!!

DRIVKRAFT

DRIVKRAFT

Hej, Alexandra Romanov heter jag och tar över pennan efter Sofia Stenberg.

Efter min breddningsperiod på White arkitekter sitter jag nu på mitt hemföretag Kungsbacka stadsbyggnadskontor. Jag ska berätta om min erfarenhet hittills, då vi nu varit traineer i snart ett år.

Vad har jag med mig?

Första dagen jag satte mig på stolen i GR:s lokaler i Gårda undrade jag vad jag hade gett mig in på. Är det detta som ska ta mig från junior till senior inom stadsbyggnadsutveckling? Och vem är jag i detta sammanhang?

Under min utbildning till arkitekt har jag ständigt sökt efter helhetsperspektivet. Kanske är det min önskan att förstå varför vi tar vissa beslut kring hur vår miljö ser ut eller så är det en törst efter att få en så bred kunskap som möjligt. Oavsett vilket så är det något som driver mig framåt. Jag började min utbildningsbana inom kurser i landskapsarkitektur, upptäckte att jag saknade det urbana panoramat och sökte vidare och läste till planarkitekt på BTH och avslutade mina studier på Chalmers arkitektur. Efter denna utbildning beskriver jag mig själv som arkitekt med inriktning på stadsplanering.

Varför sökte jag nu till Framtidens samhällsbyggare? Jo, det är fortfarande min drivkraft i att skapa ett helhetsperspektiv inom stadsbyggande som gjorde att jag sökte mig hit och ordet drivkraft är något jag kommer tillbaka till. Efter 1 års arbete delvis som konsult och delvis inom kommun, kände jag en avsaknad av förståelse för andra aktörernas mål och perspektiv på stadsbyggande. Fick tips om denna tjänst och nu är jag här.

En av de främsta lärdomarna jag har med mig just nu är just förståelsen för andra branschers drivkrafter. Vilka hjärtefrågor som driver dem är det som styr deras beslut.

Om det är inom förvaltning, projektering eller i visionsstadiet en aktör befinner sig i spelar i sig ingen roll, utan det viktiga är att i ett tidigt skede reda ut vad det är som driver en viss aktör, detta för att skapa en samsyn i mål och effektiva arbetssätt inom ett projekt. Att i ett tidigt skede förstå varför en fråga viktig ser jag som en av nycklarna till ett effektivt arbetssätt. Inte minst när dagens mål är att skapa en hållbar miljö från vision till förvaltning.

Hållbar drivkraft

Förra veckan fick jag möjlighet att vara med i en artikel i tidningen Arkitekten och berätta om min tjänst som framtidenssamhällsbyggare. Där nämnde jag att en av de största utmaningarna jag upplevt under mina två breddningsperioder hittills är den press och stress som branschens aktörer har på sig vad gäller att bygga snabbt och effektivt. Att i denna stress inte missa omätbara värden, inte missa att värdera de misstag och lärdomar vi fått från tidigare stadbyggnadsprojekt tror jag blir vår generations största uppgift. Hittills har jag lärt mig att kommunikation är A och O och det handlar om att lägga tid på att bygga upp ett förtroende för varandra från start. Något vi också fått öva oss på inom vår traineegrupp då vi arbetat med vårat case.

Vi som traineegrupp börjar efter 1 års tid bli en spännande grupp och vi arbetar mer och mer åt samma håll.

Nu är det snart dags för semester,  något som jag vet att alla vi traineer ser fram emot. Det har varit en omtumlande och spännande vinter och vår.  Det ska bli fint att smälta det vi hittills lärt oss innan hösten erbjuder en sista breddningsperiod på ett nytt företag.

Glad sommar!

Varma hälsningar Alexandra Romanov