×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Tillbaka till Riksbyggen och studieresa

Lotten har nu fallit på mig, Tim Jonsson, att dra mitt strå till stacken när det gäller traineebloggen här i Framtidens Samhällsbyggare. Till vardags arbetar jag som biträdande projektledare på Riksbyggen. Rollen som biträdande projektledare på Riksbyggen är väldigt bred men innefattar kortfattat att man stödjer mer seniora kollegor i projekt samt själv ansvarar för lite mindre projekt eller delområden i större projekt. Projektledarrollen handlar mångt och mycket om samordning, delegering och att ha ett helhetsgrepp om samhällsbyggnadsprocessen. Det är väldigt intressant att få arbeta hos en stor bostadsutvecklare som Riksbyggen då man får lära sig om samtliga skeden ett byggprojekt går igenom, allt ifrån tidiga skeden och projektutveckling till upphandling och produktion.

Jag är nyss hemkommen från min första breddningsperiod vilken jag genomförde hos Fastighetskontoret på Göteborgs stad. På Fastighetskontoret har jag fått lära mig mer om stadens roll som fastighetsägare och vilka frågor och perspektiv de är måna om. Det har varit både roligt och lärorikt att få en insikt i Fastighetskontorets arbete och vardag, i synnerhet då vi på Riksbyggen arbetar med Fastighetskontoret i alla våra projekt. Utöver allt jag lärt mig har jag även fått träffa massa trevliga människor och knutit kontakter som jag garanterat kommer ha användning av i framtiden. Sedan vill jag också ge en stor eloge till min handledare Henrik, som jag tycker tog sig an handledarrollen på ett väldigt bra sätt: lugn, metodisk och förklarande.

Traineegruppen har även nyss varit i Berlin. Ja tro det eller ej men det var knappt så man han landa hos sitt hemföretag innan vi tog flyget från Landvetter. Väl i Berlin var det raka vägen till stadens Stadsbyggnadskontor där vi fick en genomgång om Berlins historik och utbyggnadsplaner. Resan till Berlin gav nya insikter om hur samhällsbyggandet fungerar i andra länder vilket skapade många intressanta diskussioner inom traineegruppen. Det är det jag främst tar med mig från resan, nya idéer och inspiration som efter lite bearbetning säkert kan generera bra förslag för vårt case.

Avslutningsvis vill jag tipsa om att ansökningen för den fjärde omgången av Framtidens Samhällsbyggare nu öppnat, det är med andra ord hög tid att fila klart både CV och personligt brev. Riksbyggen är med i år igen, så om du är intresserad av byggherrerollen och att leda projekt tveka då inte att söka. Jag själv har en akademisk bakgrund från Chalmers tekniska högskola (som så många andra i programmet) där jag inledningsvis studerat till högskoleingenjör – byggteknik och sedan läst till ett masterprogram med inriktning mot projektledning och projektutveckling inom bygg- och fastighetssektorn.

10 sätt att få en planarkitekt att förstå dig

10 sätt att få en planarkitekt att förstå dig

”Vi står inför en gigantisk och snabb utbyggnad av våra städer. Samtidigt blir stadsbyggnadsprocessen allt mer komplex” - Peter Santesson, initiativtagare till kursen Komplexitet och konflikter i stadens byggande på KTH. Kursen är ett av flera initiativ till att förbättra processerna i samhällsbyggarbranschen. Ett annat initiativ är traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare.

 

Platsen är GR’s föreläsningssal ”fyran” i Gårda:

Det är torsdag, någon gång på eftermiddagen. Luften är kvav. I rummet är vi sexton traineer, en processledare och fyra casebeställare. Vi diskuterar vilka som är knäckfrågorna och hur vi ska ta oss framåt i det case som vi har tagit oss an för att öva oss på förståelse och samverkan mellan aktörer i branschen.

 

Hemma:

Jag ser en reklam från TV 2 Danmark på Twitter. I videoklippet ”All That We Share” ser vi ett antal människor stå på en scen. De är åtskilda av linjer målade på golvet som definierar dem i olika grupper. Exempelvis ”höginkomsttagare och låginkomsttagare”. En röst läser upp ett fråga. ”Vilka älskar att dansa?” Ett tjugotal går in mot mitten. De som nu står i mitten älskar alla att dansa. ”Jag blev mobbad”. Några går i mot mitten. Klippet försöker säga att alla har något gemensamt. Det är så mitt i prick. Det är då jag inser, det här måste vi testa i traineegruppen. Det är då jag inser att vi kanske ändå inte är så olika.

 

Tillbaks till GR:

”Vad skulle det kosta att riva delar eller flera våningar av ett flerbostadshus?” frågar någon i gruppen. ”Vad skulle hända om man vänder på frågan? Vad kostar det att inte göra det?” undrar Christian Sandblom, processledare på GR. Det är där jag fastnar. Slutar lyssna fokuserat. Varför ställer vi oss inte den frågan oftare? Hur lär jag mig knepen som får andra att stanna upp och ifrågasätta sitt eget sätt att tänka?

Jag antar att det inte är första gången ni läser att vi står inför en snabb utveckling av våra städer? Sveriges Arkitekter gick för ett par veckor sedan ut med ett öppet brev till Göteborgs ledande politiker och tjänstemän där de bl.a. beskrev den etiska stressen kommunala tjänstemän känner. Bland annat inför denna snabba utbyggnad, täta exploatering och en orimlig arbetsbelastning i och med den kraftigt ökade bostadsproduktionen. Hinner vi med kvalitet? Blir det en god och långsiktigt hållbar livsmiljö?

 

Dem kallar oss trainees

Tanken med traineeprogrammer är att vi ska bli en del av lösningen på problemet med samverkan i samhällsbyggnadsbranschen. Det är en svår nöt att knäcka, som hela branschen, med miljoner människors samlade erfarenhet och kunskap ännu inte lyckats lösa. Men vi nystar i den, dagligen.

Hur då, kanske ni undrar? Vi frågar. Vi är nyfikna. Vi försöker vara orädda och vi utmanar oss själva. Vi väljer den svåraste punkten när vi på en utbildningsdag ska välja en av tre punkter som vi vill utveckla och förbättra hos oss själva. Den där punkten, ni vet, som man inte ens vill erkänna för sig själv att den finns.

 

10 sätt – vad jag har lärt mig hittills

Du började kanske läsa det här blogginlägget för att du ville lära dig tio sätt att få en planarkitekt att förstå dig? Det finns inte tio sätt. Det finns ingen genväg. Oavsett vem du ska försöka förstå, så är lösningen den samma. Kommunikation. Vems är då ansvaret att vi förstår varandra? Det krävs 100 % ansvar från alla parter. Det krävs att man lyssnar med alla sinnen, hör det som inte sägs. Det krävs mod, att ta olika roller. Att vara den irriterande personen som jämt ifrågasätter och stoppar upp effektiviteten, eller att ta rollen som den som tänker på att alla ska känna sig involverade. Det krävs att du förstår vilken roll du tar i olika sammanhang och varför. Det behövs att du frågar dig själv, när du sitter i ett möte, vilken roll saknas här? Exempelvis, om alla på mötet försvarar sin sakfråga utan att försöka förstå varandras perspektiv kanske du måste ta rollen som den som håller med och försöker förstå allas perspektiv, att vara den som medlar? Kanske behövs en person som vågar ställa frågan varför alla på mötet intar en försvarsinställning?

 

I förmiddags, GR igen, föreläsningssal ”femman”:

Vi sitter i grupper om fyra. Fyra av fyra känner igen sig i beteendet att zooma ut. När man inte förstår, när det blir komplicerat, ointressant eller man behöver en paus. Delaktighet – något som kan göra att man inte zoomar ut och en viktig komponent för att förstå varandra. Var delaktig i mötet, fråga en riktigt dum fråga, vänd på frågan. Vad händer om vi inte kommunicerar? Blir det kvalitativa städer då?

 

Vi är kanske mer lika än vad vi tror.

 

Alexandra Blennow, planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Göteborgs-Posten, 01/04/2017, " Bygglarmet: Vi hinner inte med" http://www.gp.se/nyheter/bygglarmet-vi-hinner-inte-med-1.4177298
TV 2 Danmark, ”All That We Share” https://www.youtube.com/watch?v=jD8tjhVO1Tc