Det känns som om jag precis nyss kom tillbaka till Lokalförvaltningen, efter en mycket givande breddningsperiod på Riksbyggen och studieresa till Berlin, men redan om en månad är det dags för nästa breddningsperiod som denna gång blir på Kungsbacka kommun för min del. Samtidigt som jag verkligen ser fram emot ytterligare en breddningsperiod, och alla de erfarenheter som det för med sig, så önskar jag att jag hade haft lite mer tid mellan breddningsperioderna att spendera på mina arbetsuppgifter på mitt ”hemföretag”. Den främsta anledningen till detta beror på att jag ganska nyligen tilldelats ett nytt ansvarsområde som jag ser fram emot att sätta mig in i ordentligt.
Jag som nu tagit över skrivandet här i bloggen heter Maria Andersson och är anställd på Lokalförvaltningen, Göteborgs Stad, där jag jobbar som VVS-ingenjör på Serviceavdelningen, område Driftteknik och enheten för Inneklimat. Lokalförvaltningen bygger och förvaltar stadens skolor, förskolor, äldreboenden och boenden för personer med funktionsnedsättning. Vi på Driftteknik ansvarar för driften av lokalernas värme- och ventilationssystem.
Jag har nyligen fått förtroendet att ta över områdets ansvar för en process eller arbetssätt som vi på Lokalförvaltningen kallar för EKSID, effektiv och kvalitetssäkrad idrifttagning. EKSID syftar främst till att minimera uppkomsten av fel i nya och ombyggda fastigheter. Implementeringen av detta arbetssätt har inte gått som förväntat så en utvecklingsgrupp, med representanter från Lokalförvaltningens olika avdelningar, har fått i uppdrag att se över arbetssättets rutiner och ta fram en införandeplan för en nystart av EKSID. Jag har fått privilegiet att vara med i denna grupp. Utöver mitt nya ansvarsområde hör drift- och energioptimeringar till mina arbetsuppgifter och så småningom är tanken att jag även ska ansvara för olika typer av VVS-uppdrag.
Varierad vardag
En av de saker jag gillar allra mest med att vara trainee i Framtidens samhällsbyggare är att vardagen är så varierad. Ena stunden jobbar jag med något som rör caset vilket kan vara möten i storgrupp eller i olika ansvarsgrupper, intervjuer och möten med relevanta personer i branschen som kan ha viktig input till caset eller någon form av individuellt arbete. Andra stunden lägger jag tid på saker som rör traineeprogrammet i stort vilket förutom utbildningsdagar, mentorträffar, byggluncher och CMB-frukostar på senaste tiden även innefattat en utvärdering av den första breddningsperioden och av studieresan. Övrig tid lägger jag som trainee på olika typer av arbetsuppgifter från mitt ”hemföretag”, Lokalförvaltningen, eller från något av de tre olika breddningsföretagen jag kommer befinna mig på under två månader vardera.
Utbildningsdag med fokus på drivkrafter
I början av månadsskiftet hade vi som vanligt en utbildningsdag, denna gång var det drivkrafter som stod på agendan. Innan själva utbildningsdagen fick vi traineer var och en träffa en av våra processledare på GR för att få en individuell återkoppling och coaching kring detta, vilket baserades på resultatet av det personlighetstest (IPU-analys) som vi gjorde tidigare i våras. IPU-analysens drivkrafter är indelade i sex olika kategorier; teoretisk, praktisk-ekonomisk, estetisk, social, individualistisk och traditionell och kan besvara varför vi människor gör som vi gör i olika lägen. Vad är det som driver oss till detta? En person som till exempel har en stark individualistisk drivkraft kanske gör en viss sak för egen vinning, medan en person som har en stark social drivkraft kanske gör en viss sak för att den vill hjälpa andra.
Väl på utbildningsdagen blev vi indelade i smågrupper där vi i tur ordning presenterade vår svagaste och våra två starkaste drivkrafter för övriga i gruppen och hur vi tror att dessa drivkrafter påverkar oss i vårt arbetsliv och i vardagen. De andra i gruppen fick sedan bland annat ge återkoppling gällande vad de har sett och upplevt av personens drivkrafter i verkliga livet och hur personen skulle kunna använda sina starkaste drivkrafter i det gemensamma casearbetet. Vi gick även igenom hur fördelningen av drivkrafter ser ut i traineegruppen i stort med hjälp av olika övningar och visualiserade de två starkaste och den svagaste drivkraften från alla i trainegruppen i ett så kallat grupphjul. I grupphjulet visas bland annat att flest personer i traineegruppen har teoretisk drivkraft som sin starkaste och estetisk som sin svagaste drivkraft.
Som så många gånger förr gav denna utbildningsdag mig nya värdefulla insikter att bära med mig och använda mig av framöver både privat och i arbetslivet. Dels har jag fått en ökad självkännedom men även en ökad förståelse för varför andra agerar som de gör i olika lägen. Jag tror också att vi som grupp fick viktiga insikter under denna utbildningsdag som kommer vara till stor nytta i vårt fortsatta arbete med caset. Dels då vi alla fått en ökad förståelse för vad som motiverar övriga i gruppen vilket vi förhoppningsvis bättre kommer kunna ta tillvara på och utnyttja, men även för att bättre kunna hantera eventuella konflikter framöver som kan uppstå till följd av att olika personers drivkrafter i gruppen inte samverkar.
Casearbetet
Arbetet med caset har involverat många olika moment på sistone. Några i gruppen har jobbat med att sammanställa våra upplevelser av studieresan i en reserapport. Fokusgrupperna har framfört sina krav och önskemål i form av en kravspecifikation till gruppen för fysisk utformning som i sin tur börjat sammanställa detta för att ha något att förhålla sig till i arbetet med att skapa ett gestaltningsförslag.
Från det att vi kom hem från studieresan har vi traineer setts i storgrupp en gång i veckan. Detta har varit nödvändigt då vi behövt strukturera upp hur vi bäst lägger upp arbetet framöver. De senaste tillfällena har bestått av mycket spännande diskussioner där även en hel del beslut kunnat fattas. Vi har bland annat bildat två nya grupper som ska underlätta vårt fortsatta arbete. En grupp ansvarar för innehåll och upplägg av idéseminariet som vi kommer ha i slutet av oktober och den andra gruppen ansvarar för dispositionen av den skriftlig rapport som kommer innehålla vårt underbyggda förslag på hur Friskväderstorget bör utvecklas.
I slutet av månaden är tanken att vi ska presentera det vi hittills kommit fram till för våra beställare på Framtiden och Bostadsbolaget samt för representanter på CMB. Under senaste mötet i storgrupp behandlade vi därför punkter gällande vad vi själva vill få ut av detta tillfälle och vad vi tror att våra beställare vill få ut av det samt vad vi som grupp måste göra fram tills dess att den så kallade mittpresentationen faktiskt äger rum.
Avslutningsvis
I traineegruppen försöker vi hitta på lite roliga saker utanför arbetstid som inte rör vårt casearbete. Personligen känner jag att det har blivit lite för lite av den varan på sistone. Jag och mina tre trainee-kollegor som ansvarar för planeringen av dessa aktiviteter är hur som helst i full gång med att spåna på kommande roligheter och lämpliga datum.
I fredags var sista ansökningsdagen för de tjänster som ingår i nästa omgång av detta fantastiska traineeprogram. Jag vill passa på att önska alla sökande lycka till i den kommande rekryteringsprocessen. Det ska bli spännande att se vilka som kommer ansluta sig till skaran av framtidens samhällsbyggare.
otten har nu fallit på mig, Tim Jonsson, att dra mitt strå till stacken när det gäller traineebloggen här i Framtidens Samhällsbyggare. Till vardags arbetar jag som biträdande projektledare på Riksbyggen. Rollen som biträdande projektledare på Riksbyggen är väldigt bred men innefattar kortfattat att man stödjer mer seniora kollegor i projekt samt själv ansvarar för lite mindre projekt eller delområden i större projekt. Projektledarrollen handlar mångt och mycket om samordning, delegering och att ha ett helhetsgrepp om samhällsbyggnadsprocessen. Det är väldigt intressant att få arbeta hos en stor bostadsutvecklare som Riksbyggen då man får lära sig om samtliga skeden ett byggprojekt går igenom, allt ifrån tidiga skeden och projektutveckling till upphandling och produktion.
