×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Tillbaka till Riksbyggen och studieresa

Lotten har nu fallit på mig, Tim Jonsson, att dra mitt strå till stacken när det gäller traineebloggen här i Framtidens Samhällsbyggare. Till vardags arbetar jag som biträdande projektledare på Riksbyggen. Rollen som biträdande projektledare på Riksbyggen är väldigt bred men innefattar kortfattat att man stödjer mer seniora kollegor i projekt samt själv ansvarar för lite mindre projekt eller delområden i större projekt. Projektledarrollen handlar mångt och mycket om samordning, delegering och att ha ett helhetsgrepp om samhällsbyggnadsprocessen. Det är väldigt intressant att få arbeta hos en stor bostadsutvecklare som Riksbyggen då man får lära sig om samtliga skeden ett byggprojekt går igenom, allt ifrån tidiga skeden och projektutveckling till upphandling och produktion.

Jag är nyss hemkommen från min första breddningsperiod vilken jag genomförde hos Fastighetskontoret på Göteborgs stad. På Fastighetskontoret har jag fått lära mig mer om stadens roll som fastighetsägare och vilka frågor och perspektiv de är måna om. Det har varit både roligt och lärorikt att få en insikt i Fastighetskontorets arbete och vardag, i synnerhet då vi på Riksbyggen arbetar med Fastighetskontoret i alla våra projekt. Utöver allt jag lärt mig har jag även fått träffa massa trevliga människor och knutit kontakter som jag garanterat kommer ha användning av i framtiden. Sedan vill jag också ge en stor eloge till min handledare Henrik, som jag tycker tog sig an handledarrollen på ett väldigt bra sätt: lugn, metodisk och förklarande.

Traineegruppen har även nyss varit i Berlin. Ja tro det eller ej men det var knappt så man han landa hos sitt hemföretag innan vi tog flyget från Landvetter. Väl i Berlin var det raka vägen till stadens Stadsbyggnadskontor där vi fick en genomgång om Berlins historik och utbyggnadsplaner. Resan till Berlin gav nya insikter om hur samhällsbyggandet fungerar i andra länder vilket skapade många intressanta diskussioner inom traineegruppen. Det är det jag främst tar med mig från resan, nya idéer och inspiration som efter lite bearbetning säkert kan generera bra förslag för vårt case.

Avslutningsvis vill jag tipsa om att ansökningen för den fjärde omgången av Framtidens Samhällsbyggare nu öppnat, det är med andra ord hög tid att fila klart både CV och personligt brev. Riksbyggen är med i år igen, så om du är intresserad av byggherrerollen och att leda projekt tveka då inte att söka. Jag själv har en akademisk bakgrund från Chalmers tekniska högskola (som så många andra i programmet) där jag inledningsvis studerat till högskoleingenjör – byggteknik och sedan läst till ett masterprogram med inriktning mot projektledning och projektutveckling inom bygg- och fastighetssektorn.

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Den vackraste kanalmur som beskådats (?)

Igår slutbesiktigades kanalmuren på Norra Hamngatan. Jag har haft ynnesten att mer och stundvis mindre få följa projektet under detta år i och med mina breddningar på Peab Anläggning och Trafikkontorets enhet Gator och Byggnadsverk. Inom loppet av fem månader har jag på så sätt fått följa samma projekt från både entreprenör- och beställarsidan, vilket känns unikt och jag ser det som en fantastisk möjlighet.

Genom breddningen på trafikkontoret och möjligheten att hänga med kanalmurens planeringsledare, Johan Landgren, dagarna i ända har jag dels att fått lära mig en massa mer om själva projektet, varför man har gjort de val man gjort, dels fått veta vilken problematik Trafikkontoret stött på under resans gång och hur man hanterat den.

Vi har även varit med på byggmöten, gjort besök på plats; sett när de dragit upp sponten på ena etappen, gjutit de sista kubikmetrarna m.m. Jag fick också vara med på ett ekonomimöte där man diskuterade ätor, vilket ökade min bransch- och ekonomiförståelse mycket på kort tid. Igår fick jag vara med på slutbesiktningen. Johan frågade om jag ville följa med innan jag gick tillbaka till Lerum. Han ansåg att det kunde vara lärorikt för mig att även se hur projektet avslutas. Självklart ville jag det! Stundvis var jag lite orolig över att han skulle tröttna på alla mina frågor och funderingar. Jag tror dock han tycker det är roligt att jag är intresserad av projektet och han har verkligen tagit sig tid för att berätta och förklara allt jag undrat. Han har varit en utmärkt outtalad handledare under min breddning på trafikkontoret.

Jag har under mina breddningar förstått att det finns svårigheter med kommunikation av underhållsprojekt. När det gäller nybyggnation så finns samråd och granskning som en kommunikationskanal till närboende och näringsidkare. En likande informationskanal saknas för drift och underhållsprojekt och det är viktigt att bevaka kommunikationen i denna typ av projekt. Ett projekt av kanalmurens storlek och på en så central plats påverkar inte bara de som bor och verkar i närheten, utan alla som har vägarna förbi. De är svårare att nå med information.  Den vanligaste frågan jag fick under min tid på Peab var: ”Vad gör ni här?”, ”Jaha, så det ska inte bli spårvagn, uteserveringar eller nått?”. Nä, det kommer se nästan likadant ut som innan projektet började, men nu håller mur och väg ett tag till – det riskerar inte lägre att rasa ner i kanalen... Om man tänker efter så är det mer värt än alla uteserveringar och spårvägar som finns.

Det är nog ingen hemlighet att jag är en sucker för projektet. Traineegruppen börjar reta mig lite. De påstår att jag kommer gå och visa kanalmuren för mina barnbarn när jag är gammal och berätta hur byggnationen gick till. Det värsta är att jag känner att sanningen nog inte ligger så långt borta. Det är det första projektet jag fått följa så här nära och det har lärt mig mer än jag kunnat tänka mig var möjligt under så kort tid och av den anledningen kommer det nog ligga mig varmt om hjärtat en tid framöver.

Då vi konstaterat att jag älskar att prata om kanalmuren tänkte jag ta tillfället i akt och berätta lite om projektet. Den gamla kanalmuren byggdes på 1850-60 talen, konstruktionen var alltså cirka 160 år innan restaureringen. Den gamla konstruktionen var i sandsten och vilade på en rustbädd i trä på träpålar. Stadsbyggnadskontorets stabilitetskartering från 2010 påvisade stabilitetsbrister längs med Norra Hamngatan. Dessutom visade dykarinspektioner av kanalmuren (som är en del i förvaltningen av kanalmurarna) att delar av rustbädden frilagts på grund av erosion och därmed syresatts och börjat ruttna. Dokumentering av konstruktioner som byggdes för 160 år sedan är inte alltid komplett och det som finns inte helt tillförlitlig. Därmed var information som behövdes i beräkningar av konstruktionen inte tillförlitliga eller saknas helt.

gamla_kanalmuren

Den gamla kanalmuren

Projekteringen av den nya kanalmuren påbörjades i januari 2014 och byggnationen började i juni samma år. Den nya konstruktionen är grundlagd på stålpålar och är en platsgjuten L-formad stödmur. På utsidan har nya granitstenar gjutits in. Förhoppningen var att kunna återanvända den gamla stenen men den var inte i tillräckligt bra skick, dock är krönstenen från den gamla muren. Jag har förstått att det finns delade åsikter om att man har en ny sten. Vissa tycker det är synd att den inte ser lika gammal ut som tidigare. Min åsikt är att den nya stenen är en del av kanalmurens historia och att det är bra att man ser vad som är gammalt och nytt.

Från början skulle kanalmuren stå färdig till julen 2014. Arbetena har med andra ord dragit ut på tiden. Projektet hade redan från början en tajt tidsram. Därtill stötte man tidigt i produktion på hinder i mark som man inte kunnat förutse. Det var bl.a. träpalissad (pålar i en tät rad), en tegelkulvert, ett stort stenfundament samt en rad stentrappor. I september upptäcktes sprickor i arbetsområdet som efter kontrollmätningar visade sig vara oönskade rörelser i marken. Därför genomfördes akuta avlastningsschakt för att stabilisera området. När den gamla grundläggningen blottlagts visade det sig att den inte motsvarade den bild man fått baserat på dykrapporter och historiska dokument. Vissa anpassningar och tilläggsarbeten var därmed nödvändiga. Jag tror de inblandade skulle säga att det var ett utmanande och lärorikt arbete.

Som ni förstår så har arbetet inte varit helt problemfritt men nu är den äntligen klar, och åh va bra det blev! Är det jag som är partisk eller är det inte den vackraste kanalmur som byggts i modern tid?

Delar med mig av lite bilder jag tagit under resans gång nedan

Ha det gött!

Rebecca

 

Kanalmurarna_etapp1 KM_armering

KM_schakt KM_såga betong

spontuppdragning
Spontuppdragning

gångbana
Den nysatta gångbanan

kanalmur_slutbesiktning
Den färdiga muren