×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Traineen rullar på!

Traineen är igång på riktigt. Vi har fått vårt case presenterat och vi har även fått gå på FS4 idéseminarium. Jag känner att jag har börjat landa i min roll på mitt hemföretag och även i vad traineen innebär. Nu är det bara att börja blicka framåt och komma igång på riktigt med vårt casearbetet.

Jag som skriver heter Linnéa Arvidsson och är anställd på Wästbygg som arbetsledare. Jag arbetar på vårt projekt Hossaberget som ligger Öjersjö där vi bygger hyresrätter åt partillebo.

Som Jonna berättade i sitt blogginlägg så har vi varit på Vasakronan och fått årets case presenterat för oss. Efter det så kände jag och alla andra oss väldigt ivriga på att sätta igång. Att ha en sådan stor uppgift framför sig känns roligt och utmanande. För mig kan det kännas lite överväldigande och svårt att veta vart vi ska starta. I vilken ände börjar vi och hur kan vi bryta ner denna stora uppgift så att det blir greppbart. Det är motiverande samtidigt som det är frustrerande. Det kommer att bli en resa för oss som grupp men även personligen och vi ska göra så gott vi kan för att ni som läser denna blogg ska få ta del av just vår resa.  

Vi hade en workshop där vi började nysta i vad en multifunktionell stadsdel är för oss var och en. Vi är 14 olika individer med olika bakgrund och vi arbetar idag på olika företag i olika roller. Vi har alla våra egna tankar och idéer för hur vi ska lösa detta case. Jag tror därför att det är bra att vi alla i början får tid att tänka och reflektera över våra egna idéer. Samtidigt som vi får ta del av varandras förlag och tillslut kunna komma fram till ett gemensamt arbetssätt och mål att arbeta mot.

Några utav oss var hos Liljewall arkitekter på ett frukostseminarium där temat var ”Hur kan vi utveckla staden med Mixed Use?”. De hade bjudit in en panel bestående av Sören Runsteen, VD Bovieran, Helena Castillo, Etablerare Axfood och Urban Hammarlund, Regionschef Stadsutveckling Göteborg, Jernhusen. Det var ett väldigt intressant frukostseminarium där vi fick ta del av hur panelen tänker gällande frågan. Efterfrågan finns att inkludera flera typer av verksamheter i en och samma byggnad men hur gör vi det? Vilka hinder och svårigheter finns och kan vi få de olika funktionerna att samspela med varandra? Många frågor väcktes och detta är just de frågorna vi kommer att ställas inför när vi kollar närmre på vårt case och Lilla bommen. Att vi traineer blir inbjudna på sådana här seminarium och andra träffar som arrangeras av företag inom branschen tycker jag personligen är väldigt bra och lärorikt. Det kommer ge oss mycket till vårt arbete med caset samtidigt som det ger oss möjlighet att nätverk och se ännu mer av branschen i stort.

I fredags var vi och kollade på när Framtidens Samhällsbyggare 4 redovisade sitt case. Där summerade de sina 14 månader av sin trainee och de tog oss med på en resa fram i tiden. Det var en väldigt intressant presentation och jag tror att alla vi traineer som precis har startat vår resa både blev inspirerade och förväntansfulla på hur det kommer att bli om ett år när det är vår tur att stå på den scenen. Vi vill önska alla traineer i FS4 lycka till och tacka för ett fint idéseminarium!

Linnéa Arvidsson
Arbetsledare, Wästbygg
FS5

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist