×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Utbildningsdagar och breddningsperiod 2

Hej!

Sofia Örngren heter jag och är bloggare nummer 12 i ordningen ( jag har räknat). Tänkte att vi snart borde ha hunnit igenom hela gänget men oroa er inte, det är ett gäng sugna bloggare kvar som vill berätta om sina arbetsplatser och erfarenheter. Nu är ju dessutom ansökningen för Framtiden Samhällsbyggare 2 igång så till hösten kommer det ett nytt gäng. Glöm inte att söka om ni är sugna på ett spännande och roligt traineeprogram som ger en väldigt bra start på karriären!

Så vem är då bloggare nummer 12? Som många av de andra traineerna har jag läst väg och vatten på Chalmers och avslutade i våras mastersprogrammet Infrastructural and environmental engineering. Jag är nu anställd på Kretslopp och Vatten i Göteborg stad som är den förvaltning som ansvarar för kommunens avfalls- och VA-hantering. Jag arbetar på stadsbyggnadsenheten på utveckling och projekt avdelningen och har hittills främst jobbat med va-frågor i stadens infrastrukturprojekt. Det innebär kortfattat att när vatten- och avloppsledningar påverkas i de många olika infrastrukturprojekten som just nu är på gång i Göteborg så sitter vi med som ledningsägare och granskar projekteringarna och kommer med tips och synpunkter.

Just nu har jag dock lämnat mina kollegor på Kretslopp och Vatten för att under breddning 2 vara på Trafikkontoret tillsammans med Rebecca Greek som annars hör hemma i Lerums kommun. Vi har varit här i två veckor nu men på grund av påskhelgen och utbildningsdagar så har vi bara hunnit vara på plats i några dagar. Hittills har vi fått hänga med i lite olika projekt, bland annat reparationen av kanalmuren på Norra Hamngatan. Det är spännande att vara på en annan förvaltning innom kommunen, det ger förståelse för hur kommunen fungerar som helhet och hur vi sammarbetar mellan förvaltningarna. Trafikkontoret har just genomfört en omorganisation och det är spännande att få följa hur det arbetet fortgår utan att igentligen påverkas själv. Dessutom ska jag passa på att lära mig den nya organisationen då det kan vara bra att ha koll på framöver eftersom Kretslopp och Vatten ofta samarbetar med Trafikkontoret.

På tal om utbildningsdagar så avslutades förra veckan med två utbildningsdagar på GR. Den ena dagen ägnade vi åt vårt case där vi presenterade det jobb vi gjort hittills för varandra och startade upp nästa arbetsblock. Vi pratade även en del om avslutningen av casearbetet och därmed även hela traineeprogrammet. Det känns lite tråkigt att börja tänka på att det ”snart” är slut men samtidigt är det skönt att ha ett mål att jobba mot med caset.

UTB1

Beatrice och Kristin presenterar sitt arbete för oss andra traineer.

Den andra utbildningsdagen ägnades åt att prata om balans i livet och vi fick lite olika verktyg att använda för att skapa balans. En bra bild vi fick för att visualisera det hela var ett glas vatten. Vissa aktiviteter innebär energipåfyllnad och vissa energiförbrukning och det gäller att glaset inte töms utan att vattennivån är i balans. Det är härligt med dessa utbildningsdagar då man får släppa det vanliga jobbet lite och fokusera på något helt annat som jag tror vi kommer ha nytta av länge i arbetslivet. 

Ha det fint i vårsolen!

Balans

Vattenglas i balans

 

 

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist