Utbildningsdagar

Efter en tisdag med projektledarutbildning och onsdag med verksamhetsplanering för de strategiska avdelningarna på Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret var det i torsdags och fredags dags för utbildningsdagar med Framtidens Samhällsbyggare.

 

Det var himla kul att träffa alla igen. Det märks att stämningen i gruppen förändrats nu när vi känner varandra lite bättre. Torsdagen ägnades åt vårt Case. Vi har tidigare beslutat att vi ska arbeta med workshops och ha ett rullande projektledarskap där två eller tre personer är ansvariga för förberedelser, sammanfattning och arbetsfördelning varje gång. Nu var det Johanna, Niclas och Yerko som var ansvariga för att starta igång arbetet inför nästa workshop. Vi delades upp i fyra grupper som utifrån olika perspektiv ska arbeta med analys och vision av Frölunda. Vi definierade även tydligare vilket mandat som följer med det rullande projektledarskapet och hur vi ska definiera begreppet Vision. På eftermiddagen fick vi föreläsningar av företrädare från Diligentia och Poseidon som gav sin bild av utvecklingen av deras fastigheter i Frölunda.

Fredagen började med CMB-frukost och följdes av reflektion kring frukosten samt information och reflektion kring var vi befinner oss på vår arbetsplats inför det att vi ska ut på vår första breddningsperiod den 1:a december. Som avslut diskuterade och reflekterade vi i hel- och halvgrupp kring var vi befinner oss som grupp i arbetet med Caset. Vi talade mycket om gruppens frustration och hur vi ofta inte talar om det som är självklart för oss vilket riskerar att leda till missförstånd.

 

Som alltid efter utbildningsdagarna så var jag helt slut när jag gick därifrån men samtidigt fylld av en otroligt peppig känsla av att vilja att ta tag i saker och ting.

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Då har tiden fallit på mig att tillhandahålla tankefodret för denna två-veckorsperiod. Ja heter Mikael och är anställd på Peab Infrastruktur. Jag har en utbildning som många andra i denna trupp från Chalmers. Men som de som var på CMBs Ledarskapsdag i år fått höra, så är det inte lika intressant att veta vart någon har varit utan att få reda på: ”vart är du på väg?”

Bild från Ledarskapsdagen (24/4 - 2+2017)

Jag är på väg mot en byggarbetsplats i en samhällsbyggnadssektor som står mitt i en av sina mest utmanande tider. Inte för att det finns för lite jobb, utan för att det finns för mycket. Bara att lyckas tillgodose det enorma behov av byggnader, bostäder och infrastruktur är en enorm utmaning. Men att göra detta samtidigt som byggprocesstakten ökar, och samtidigt som projekten skall försörjas med kompetenta medarbetare. Det är som att trolla fram en Tulipanros med knäna. Nu kanske du trodde att jag hade en lösning på detta. Men det har jag inte. Dock ser jag fram emot att vara en del av lösningen. Att utmana och utmanas av den process- och teknik- utveckling som kommer att omvälva denna bransch. Jag menar; vart är alla robotar som utlovats?! Men för att komma dit jag är på väg, och för att kunna vara en del av lösningen krävs ett stort arbete. Inte bara från mig utan från väldigt många. Det hjälper inte att jag kommer dit jag tror jag är på väg om jag inte har med mig många andra. Som nämnts i tidigare blogginlägg så krävs det 100% ansvar från alla parter för att en sådan kommunikation skall kunna ske. Men inte nog med det. Det krävs att man har det i åtanke 100% av tiden. Hela tiden, och då menar jag hela tiden, jobba på att förminska avstånden mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsbranschen och öka förståelsen för problematiken och värderingarna hos de olika aktörerna. Så fort man slutar tänka, så fort man slutar ta ansvar. Då slutar även andra att göra det och vi får ett system där alla är motparter och ingen samverkar för att i slutändan få en produkt dom är så bra som möjligt för samhället. Det tror jag på! Genom Framtidens Samhällsbyggare är vi traineer en liten del av denna utveckling. På Kretslopp och Vatten, där jag var i vintras, och på Riksbyggen, där jag är nu, lär jag mig om värderingarna, problem och externa påtryckningar som finns i dessa delar av branschen. Samtidigt får man se i vilka gränssnitt som våra arbeten överlappar och där det kommer krävas extra fokus och ansvar framöver.

Bild från första spadtaget vid Munkebäck (2/5 - 2017)

  Med detta vill jag lämna över bloggen till nästkommande trainee: Cecilia. Men jag vill även passa på att skicka med några tankeställare till er som läser. Detta är saker som vi brottas med i traineegruppen just nu. 1: Varför vågar vi inte misslyckas i Samhällsbyggnadsbranschen? Kommer detta med en hög risk-ovilja bland aktörerna? 2: Vad händer om man istället för att fråga vad det kostar, frågar: Vad kostar det att inte göra detta?   Framåt!  


Vid tangentbordet:

     

Mikael Johansson
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning AB