Utbildningsdagar

Efter en tisdag med projektledarutbildning och onsdag med verksamhetsplanering för de strategiska avdelningarna på Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret var det i torsdags och fredags dags för utbildningsdagar med Framtidens Samhällsbyggare.

 

Det var himla kul att träffa alla igen. Det märks att stämningen i gruppen förändrats nu när vi känner varandra lite bättre. Torsdagen ägnades åt vårt Case. Vi har tidigare beslutat att vi ska arbeta med workshops och ha ett rullande projektledarskap där två eller tre personer är ansvariga för förberedelser, sammanfattning och arbetsfördelning varje gång. Nu var det Johanna, Niclas och Yerko som var ansvariga för att starta igång arbetet inför nästa workshop. Vi delades upp i fyra grupper som utifrån olika perspektiv ska arbeta med analys och vision av Frölunda. Vi definierade även tydligare vilket mandat som följer med det rullande projektledarskapet och hur vi ska definiera begreppet Vision. På eftermiddagen fick vi föreläsningar av företrädare från Diligentia och Poseidon som gav sin bild av utvecklingen av deras fastigheter i Frölunda.

Fredagen började med CMB-frukost och följdes av reflektion kring frukosten samt information och reflektion kring var vi befinner oss på vår arbetsplats inför det att vi ska ut på vår första breddningsperiod den 1:a december. Som avslut diskuterade och reflekterade vi i hel- och halvgrupp kring var vi befinner oss som grupp i arbetet med Caset. Vi talade mycket om gruppens frustration och hur vi ofta inte talar om det som är självklart för oss vilket riskerar att leda till missförstånd.

 

Som alltid efter utbildningsdagarna så var jag helt slut när jag gick därifrån men samtidigt fylld av en otroligt peppig känsla av att vilja att ta tag i saker och ting.

Äntligen fredag!

Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg