Vatten och lera upp till anklarna

Nu är det dags för en ännu en ny bloggare. Jag heter Rebecca Greek och har som många andra traineer i programmet en civilingenjörsexamen inom väg och vattenbyggnad från Chalmers i bagaget. Under masteråren läste jag Infrastructure and Environmental Engineering. Nu arbetar jag som trafikingenjör i Lerums kommun. I kommunen jobbar man nu (och sedan en tid tillbaka) med att utveckla de tre tätorterna; Lerum, Floda och Gråbo. Under hösten har jag varit med i gruppen som arbetar med utvecklingen av Floda Centrum. Jag sitter med för att bevaka trafik och VA frågor men lär mig massor om allt mellan himmel och jord. Lerums kommun har visionen att vara Sveriges ledande miljö kommun år 2025. Arbetet som sker i kommunen strävar efter att nå visionen.

Som ni troligtvis vet så är vi alla på breddning nu. Jag har sedan december månad lagt det kommunala arbetet bakom mig för att testa på hur det är att arbeta som entreprenör. Innan jul var jag med och byggde fjärrkyla mellan Nya Ullevi och Almedal i Göteborg. I januari bytte jag arbetsplats och håller till på Norra Hamngatan där Peab förstärker kanalmuren på uppdrag av Trafikkontoret. De senaste två veckorna har jag spenderat dagarna nere i djupa schakt, och oj vad roligt och lärorikt det har varit! Första veckan fick jag gå med anläggarna. Jag har fått vara med och fixa med pumpar, el, slå plaströr runt pelarna, hyvla plaströren för att de lättare ska gå ner i backen, kört en liten söt grävmaskin (den ser ut som en leksak i jämförelse med de stora maskinerna) och mycket mer. Den senaste veckan har jag varit en del av det så kallade mätlaget och jobbat med utsättarna. Jag har aldrig tänkt på vilken viktig roll de har i byggnationen innan. Jag tror inte att något moment skulle kunna fortskrida om inte utsättarna hade varit där först, i princip allt ska sättas ut och mätas in. Nästa vecka är min sista på Peab, ska bli roligt att se vad den har att erbjuda!

Äntligen fredag!

Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg