×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Vatten och lera upp till anklarna

Nu är det dags för en ännu en ny bloggare. Jag heter Rebecca Greek och har som många andra traineer i programmet en civilingenjörsexamen inom väg och vattenbyggnad från Chalmers i bagaget. Under masteråren läste jag Infrastructure and Environmental Engineering. Nu arbetar jag som trafikingenjör i Lerums kommun. I kommunen jobbar man nu (och sedan en tid tillbaka) med att utveckla de tre tätorterna; Lerum, Floda och Gråbo. Under hösten har jag varit med i gruppen som arbetar med utvecklingen av Floda Centrum. Jag sitter med för att bevaka trafik och VA frågor men lär mig massor om allt mellan himmel och jord. Lerums kommun har visionen att vara Sveriges ledande miljö kommun år 2025. Arbetet som sker i kommunen strävar efter att nå visionen.

Som ni troligtvis vet så är vi alla på breddning nu. Jag har sedan december månad lagt det kommunala arbetet bakom mig för att testa på hur det är att arbeta som entreprenör. Innan jul var jag med och byggde fjärrkyla mellan Nya Ullevi och Almedal i Göteborg. I januari bytte jag arbetsplats och håller till på Norra Hamngatan där Peab förstärker kanalmuren på uppdrag av Trafikkontoret. De senaste två veckorna har jag spenderat dagarna nere i djupa schakt, och oj vad roligt och lärorikt det har varit! Första veckan fick jag gå med anläggarna. Jag har fått vara med och fixa med pumpar, el, slå plaströr runt pelarna, hyvla plaströren för att de lättare ska gå ner i backen, kört en liten söt grävmaskin (den ser ut som en leksak i jämförelse med de stora maskinerna) och mycket mer. Den senaste veckan har jag varit en del av det så kallade mätlaget och jobbat med utsättarna. Jag har aldrig tänkt på vilken viktig roll de har i byggnationen innan. Jag tror inte att något moment skulle kunna fortskrida om inte utsättarna hade varit där först, i princip allt ska sättas ut och mätas in. Nästa vecka är min sista på Peab, ska bli roligt att se vad den har att erbjuda!

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6