×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Veckan som gått

Nu tar jag, Karin Darj, över bloggen i två veckor (bättre sent än aldrig). Eftersom det varit lugnt på traineefronten i veckan handlar det här inlägget om min arbetsplats, bakgrund och traineevardag.

 

Jag är anställd på Fastighetskontorets avdelning för Strategisk planering. På vår avdelning arbetar vi med samverkan i tidiga skeden i plan- och exploateringsprocessen. Ofta är vi med i Stadsbyggnadskontorets strategiska projekt där vårt fokus är genomförande och dialog med fastighetsägare och byggare. Men vi arbetar också med till exempel markanvisningar för bostäder och verksamheter samt lokaliseringsutredningar.

Jag har en bakgrund som planarkitekt. Efter tre år på utbildningen Fysisk Planering på Blekinge tekniska högskola så flyttade jag hem till Göteborg och läste mastern Design for Sustainable Development på Chalmers. På mastern arbetade vi ofta i projekt med blandade professioner och nationaliteter vilket var fantastisk roligt och lärorikt (och stundom frustrerande). Det känns därför extra kul att få fortsätta att experimentera med olika former av samverkan genom Framtidens samhällsbyggare.

Vardagen som trainee på Fastighetskontoret är väldigt varierad. Under veckan som gått har jag bland annat träffat SDF Västra Göteborg om äldres boende, haft avstämning i ett projekt min traineekollega Kristin (SBK) och jag har gemensamt gällande verksamheter i Norra Högsbo, varit på en föreläsning om förändringar i PBL, suttit med i arbetet som pågår kring Backaplan och haft möte om Bergsjön.

Torsdag och fredag fick jag möjlighet att delta på konferensen Gör Göteborg Jämlikt där mitt favoritämne social hållbarhet avhandlades. Första dagen bestod av föreläsningar där kärnan var en presentation av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg som visar på hur klyftorna i vår stad har ökat stort sedan 90-talet. Till exempel så är medellivslängden hos en kvinna i stadens mer välmående områden 7,5 år längre än i de mindre gynnade, för män är siffran 9,1 år. På fredagen var vi 400 personer som hade workshop kring olika möjliga åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen. I min grupp pratade vi om hur vi kan planera för en minskad boendesegregation och vilken roll allmännyttan skulle kunna ta både inom nuvarande juridiska ramverk och om en förändring skulle ske. Mycket spännande diskussioner!

Äntligen fredag!

Äntligen fredag!

Oavsett hur kul det är att jobba och oavsett hur inspirerade case-arbetet är, är det alltid lika härligt med helg!

 
Helgerna är viktiga för oss alla för att kunna ladda batterierna och göra oss sugna på att ta kommandot över den nya veckan som ligger framför oss. Vad ska vi lära oss nu? Vilka utmaningar- och vilka möjligheter kommer vi stå inför och vilka frågor kan vi ställa för att skapa reflektion?

 
Det är ingen liten uppgift som ligger till grund för traineeprogrammet och därmed även vårt case-arbete. I caset ska vi lyckas producera något som Framtiden kan använda sig av men det ska vara något nytänkande och samtidigt får det inte bli något luftslott. För tillfället befinner vi oss i stadiet att organisera oss för att kunna uppnå just detta. En organisationsstruktur börjar forma sig i vår stora grupp bestående av 18 väldigt olika själar och snart hoppas vi på att kunna vara både effektiva och innovativa samtidigt som vi vill försöka överbrygga de svårigheter som vi idag märker finns relaterade till att förstå varandras perspektiv och ingångar.

 
För att börja förstå de olika perspektiv, roller, utmaningar och drivkrafter som respektive aktör i samhällsbyggnadsbranschen har kommer vi att ge oss ut på breddnings perioder. En breddningsperiod är när vi traineer kommer befinna oss hos en annan aktörs och tar del av deras verksamhet under ca två månaders tid. Vår första breddningsperiod väntar runt hörnet och jag är inte ensam om att vara förväntansfull och nyfiken. Men det är inte enda känslan man har i kroppen. Det är ju nu efter ca 3 månader på sitt hemmaföretag man känner att man skapat sig en plats, en roll och ansvarsuppgifter som man inte riktigt vill lämna. Jag sitter redan med en lätt separationsångest över att lämna detta så trygga och roliga som senaste tiden varit min vardag. Även om jag inte trodde dem då stämmer mina känslor med vad våra processledare lyfte för oss redan vid första träffen, så fort ni har blivit bekväma kommer vi rycka upp er därifrån och kasta in er i något annat som är nytt och främmande.

 
För att knyta an till förra blogginlägget så har även jag också snöat in på vad är samhällsbyggnadsprocessens samhällsansvar? Främst har jag fastnat i vad är vårt sociala ansvar? Går gränsen vid fysisk utformning och exempelvis skapandet av mötesplatser eller går det längre och innefattar hela byggprocessen eller hela samhällsbyggnadsprocessen? Är det hur vi kan använda upphandlingar för att skapa delaktighet, skapa jobb och en känsla av att vara betydelsefull och sedd? Jag står inte med några svar ännu men ser fram emot att under mitt fortsatta arbetsliv utforska vad detta faktiskt i praktiken kan innebära.

 
Med denna tanke avslutar jag mitt livs första blogginlägg.

 
Å vem är jag då, jo jag är Pia Ållenberg, biträdande projektledare på Inhouse Tech.pia
Trevlig helg!

/Pia Ållenberg