Workshop vecka

Nu tar jag stafettpinnen här på bloggen efter Johannas fina inlägg. Tania Sande Beiro heter jag och är anställd på White arkitekter. Efter 5 års utbildning som civilingenjör inom väg- och vatten i Spanien, mitt hemland, började jag mitt nordiska äventyr och läste en master med inriktning mot infrastruktur och miljö på Chalmers. Efter 3 år som mark- och vatten ingenjör på ett konsultföretag, fick jag chansen att börja med detta unika programmet på mitt spännande företag.

Nu kan jag säga med stor glä dje att det var rätt val att söka till programmet! Undrar ni varför?

  • Jag har fått chansen att jobba på ett företag med spännande projekt och utvecklande kultur. På White har jag ingen bestämd roll än, utan som trainee har jag fått möjligheten att jobba med olika kompetenser inom företaget. Utveckling av Siriusgatan i Bergsjön, hållbarhets arbete för Västerport i Varberg och Frihamnen är några av projekten som jag har jobbat med. Många spännande projekt på gång!
  • Jag hade en fantastisk breddnings period på Chalmersfastigheter, där jag jobbade vid sidan av en projektledare med ombyggnationen av Samhällsbyggnad på Chalmers samt detaljplanen för Gibraltarvallen.
  • Nu är jag på breddning på Kungsbacka kommun där jag får möjligheten att se hur en kommunal förvaltning fungerar och att öka min förståelse för den politiska dimensionen i samhällsbyggandet.
  • Jag har utvecklats professionellt, men har även växt personligt med hjälp av utbildningsdagarna. Beteende, gruppdynamik, drivkrafter, arbetsrelationer, stresshantering är bara några teman på våra utbildningsdagar.
  • Jag har mycket hjälp och stöd av min mentor, som jag ”bombar” med frågor om karriär varje gång vi träffas.
  • Det finns inte plats för monotoni i min kalender: möten, seminarier, studiebesök, spännande projekt och framför allt, många nya ansikten och kontakter i en kort period.
  • Jag har ökat min förståelse för mekanismen bakom branschen, samt olika aktörers drivkrafter.
  • Jag har 15 fantastiska kollegor inom traineeprogrammet och, tillsammans, jobbar vi hårt med vårt case. Vi har även väldigt kul tillsamman i olika sorts aktiviteter som, framför allt, Johanna arrangerar.

Det är mycket som har hänt i bara halva traineeprogrammet, and more to come!

Arbetet med vårt case pågår för fullt. Vi jobbar med olika förslag som kan underlätta ett multidisciplinärt samarbete för att skapa bra livsmiljöer i Göteborg, och samtidigt kollar vi på de fysiska förutsättningarna för Södra Lindholmen.

Vi hade en workshop där vi bjöd in olika aktörer från branschen för att hjälpa oss att forma framtidens samhällsbyggnadsprocess. Vår ambition var att inte lägga fokus på hinder, utan att snarare skapa ett forum för att prata om vad branschen behöver för att utvecklas. Det skapades relevanta diskussioner och vi kom fram till några idéer, som vi kommer använda i vårt fortsatta arbete.

IMG_1678

IMG_1674

Vi hade en till workshop som var intern för oss traineer. Vid detta tillfälle använde vi vår kreativa potential för att komma med förslag på vad vi vill se på Södra Lindholmen i framtiden. Mycket färg och spännande idéer!

IMG_1698

IMG_1713

Vad behöver Södra Lindholmen för att bli ett levande område med kvalitativa livsmiljöer? Det tänkte jag inte avslöja nu, utan ni får komma till vårt idéseminarium i oktober om ni vill veta det.

Allt gott!

Tania

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Digitalisering, Ansvar och Tankeställare.

Då har tiden fallit på mig att tillhandahålla tankefodret för denna två-veckorsperiod. Ja heter Mikael och är anställd på Peab Infrastruktur. Jag har en utbildning som många andra i denna trupp från Chalmers. Men som de som var på CMBs Ledarskapsdag i år fått höra, så är det inte lika intressant att veta vart någon har varit utan att få reda på: ”vart är du på väg?”

Bild från Ledarskapsdagen (24/4 - 2+2017)

Jag är på väg mot en byggarbetsplats i en samhällsbyggnadssektor som står mitt i en av sina mest utmanande tider. Inte för att det finns för lite jobb, utan för att det finns för mycket. Bara att lyckas tillgodose det enorma behov av byggnader, bostäder och infrastruktur är en enorm utmaning. Men att göra detta samtidigt som byggprocesstakten ökar, och samtidigt som projekten skall försörjas med kompetenta medarbetare. Det är som att trolla fram en Tulipanros med knäna. Nu kanske du trodde att jag hade en lösning på detta. Men det har jag inte. Dock ser jag fram emot att vara en del av lösningen. Att utmana och utmanas av den process- och teknik- utveckling som kommer att omvälva denna bransch. Jag menar; vart är alla robotar som utlovats?! Men för att komma dit jag är på väg, och för att kunna vara en del av lösningen krävs ett stort arbete. Inte bara från mig utan från väldigt många. Det hjälper inte att jag kommer dit jag tror jag är på väg om jag inte har med mig många andra. Som nämnts i tidigare blogginlägg så krävs det 100% ansvar från alla parter för att en sådan kommunikation skall kunna ske. Men inte nog med det. Det krävs att man har det i åtanke 100% av tiden. Hela tiden, och då menar jag hela tiden, jobba på att förminska avstånden mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsbranschen och öka förståelsen för problematiken och värderingarna hos de olika aktörerna. Så fort man slutar tänka, så fort man slutar ta ansvar. Då slutar även andra att göra det och vi får ett system där alla är motparter och ingen samverkar för att i slutändan få en produkt dom är så bra som möjligt för samhället. Det tror jag på! Genom Framtidens Samhällsbyggare är vi traineer en liten del av denna utveckling. På Kretslopp och Vatten, där jag var i vintras, och på Riksbyggen, där jag är nu, lär jag mig om värderingarna, problem och externa påtryckningar som finns i dessa delar av branschen. Samtidigt får man se i vilka gränssnitt som våra arbeten överlappar och där det kommer krävas extra fokus och ansvar framöver.

Bild från första spadtaget vid Munkebäck (2/5 - 2017)

  Med detta vill jag lämna över bloggen till nästkommande trainee: Cecilia. Men jag vill även passa på att skicka med några tankeställare till er som läser. Detta är saker som vi brottas med i traineegruppen just nu. 1: Varför vågar vi inte misslyckas i Samhällsbyggnadsbranschen? Kommer detta med en hög risk-ovilja bland aktörerna? 2: Vad händer om man istället för att fråga vad det kostar, frågar: Vad kostar det att inte göra detta?   Framåt!  


Vid tangentbordet:

     

Mikael Johansson
Anläggningsingenjör, Peab Anläggning AB