Workshop

Under utbildningsdagarna som ägde rum för två veckor beslutade vi att dela in oss alla i fyra mindre grupper. Varje grupp skulle få en hållbarhetsaspekt att jobba med; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. En grupp kommer också att arbeta med Frölundas identitet.

I tisdags träffades min grupp för att definiera ekonomisk hållbarhet och en vision för Frölunda. Vi bestämde oss för att sitta med detta hela dagen, och även fast vi blev trötta emellanåt så fick vi ihop något riktigt bra (tack vare både kaffe och socker).

bild 2

Till lunchen tog vi spårvagnen till Chalmers för att ta del av CMBs lunchföreläsning om huruvida samhällsbyggandet riskerar att bromsas av den nya företagsbeskattningen. Åsa Hansson, lektor vid Lunds universitet, berättade om hennes överväganden kring bolagsskattekommitténs förslag och dess konsekvenser för fastighetsmarknaden. Ingemar Olsson från Göteborgslokaler (på uppdrag av Framtiden och SABO) hade undersökt konsekvenserna av förslaget om det genomförs. Väldigt intressant lunchföreläsning, och det var också kul att se att vi (jag, Simon, Johanna, Sofia och Yerko) inte var de enda traineerna som dök upp!

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vi traineer har nu kommit igång med vårt casearbete samtidigt som vi har börjat lära känna varandra. Upplägget har varit att vi ska träffas på ett möte i veckan där vi arbetar och tar beslut som leder arbetet framåt. Veckomötet hålls på de olika arbetsplatserna vi arbetar på för att vi ska få möjlighet att lära känna varandras verksamheter.

I fredags var vi på fastighetsbolaget Vasakronan där vi fick en rundvandring och presentation av verksamheten från chefen Magnus vilket var mycket uppskattat! Jessica och Anna hade förberett en workshop med moment som ”speed storming” och ”clustering” vilket var mycket välkommet då många i gruppen har känt att det inledande arbetet gått långsamt och vill släppa lös våra tankar om området och caset. Massvis med nya frågeställningar och aspekter kom fram under workshopen och det var nog fler än jag som började fundera över vilka problem och brister som går att påverka genom stadsplanering och byggande. Till vilken del är de sociala problem som finns i Biskopsgården idag en konsekvens av 50-talets stadsplanering?

Jag var under veckan på en inspirerande föreläsning av Alexander Ståhle där han bland annat pratade om bostadsrättspriser som ett mått på stadskvaliteter. Hans företag har gjort analyser som visar att med hjälp av 8 olika lägesparametrar kan man uppskatta värdet på en bostadsrätt med en säkerhet på 90 % och att det är en liten del av en bostadsrättspris som består av själva byggnaden. De lägesparametrarna som påverkar mest är ”närhet till city” och ”närhet till spårstation” följt av ”tillgång till gång- och gatunätet”.

Det är intressant att ett områdes geografiska läge spelar så stor roll idag då digitalisering och globaliseringen nått så mycket längre än man kunde drömma om på 50-talet. Fysiska avstånd hindrar oss inte längre från att kommunicera, delta och känna samhörighet med människor och kulturer långt bortom Göteborg. Samtidigt visar forskningen att det geografiska läget är viktigare än kanske någonsin förr.

img_0109

Godvädersgatan i Norra Biskopsgården

Vid pennan och funderar sitter idag jag, David Palmqvist, trafikplanerare på trafikkontoret i Göteborgs stad.

david_palmqvist