Första breddningen och Hamburg!
Hej! Jag som skriver den här gången heter Ellen och arbetar på Egnahemsbolaget. I juni tog jag examen från Chalmers och är nu civilingenjör inom Väg- och Vattenteknik.
Just nu är vi två veckor in i första breddningen och det känns väldigt spännande och roligt! Jag som vanligtvis arbetar med husbyggnad har fått en riktig breddning eftersom jag är på Trafikkontoret i min första period och det är intressant att få se en helt annan del av samhällsbyggandet än vad jag är van vid. En sak som jag har lärt mig i programmet är att det är lika viktigt att lära sig vilka roller som finns på arbetsplatsen som det är att lära sig sina arbetsuppgifter. Därför försöker jag ta tillfället i akt och fråga runt så mycket som möjligt på min breddning. När man är ny på jobbet kan det vara svårt att känna sig produktiv och det är viktigt att förhålla sig till det. För att göra det försöker jag förhålla mig till två saker - att vara aktiv och att vara flexibel. För mig innebär detta att jag både kan vara deltagande och observerande, så länge jag tar ett medvetet val. Det innebär också att kunna vara anpassningsbar och hänga med på allt som låter intressant, även om det blir omständigt. Det är ett tankesätt som fungerar bra för mig och som jag kommer ta med mig till mina andra breddningar!
I övrigt är vi fortfarande inne i fasen där vi lär oss om varandras olikheter och hur vi kan ge varandra feedback. Vi har genomfört ett personlighetstest och haft individuella samtal med processledarna, vilket var väldigt utvecklande. Jag märker att vi som grupp utvecklas mer och mer och det känns roligt att tänka på hur vi är med varandra nu jämfört med i september. Något som betyder mycket för mig är viljan från hela gruppen att umgås utanför jobbet. Det är inte sällan vi tar en AW, eller hittar på en annan aktivitet efter casedagarna och nu i veckan ska vi på julfika hemma hos en av traineerna.
I caset känns det som att det både är full fart och som att det går långsamt. De dagar vi ses är intensiva men eftersom vi är i en långvarig process är det ibland svårt att lägga märke till våra framsteg. Vi håller just nu på med att få ut en riktning med caset och när det är gjort kommer vi kunna grotta oss ner i Skeppsbron på riktigt! En sista sak jag vill säga är - HAMBURG! Vår studieresa med FS6 kommer vara Hamburg och jag är så taggad på att åka dit! Jag tror det kommer göra mycket för vårt case att se en annan stad och kunna göra jämförelser.
Allt detta hjälper till att hålla mig peppad i vintermörkret och snart är det jul!
Hoppas ni följer oss på vår instagram Framtidenssamhallsbyggare där vi ger lite mer insikt i vår vardag.
Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver. Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?
Tack för mig och ha det fint! Vänligen,