×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Grupputveckling och organisation

Hej på er!

Denna vecka är det jag, Sven Gross, som har ansvar för traineebloggen. Jag är anställd på Trafikkontoret inom Göteborgs stad och arbetar där med drift- och underhållsfrågor. Drift och underhåll handlar om att se till så att de anläggningar vi har i staden fungerar på ett effektivt sätt. Till exempel ansvarar min avdelning för att Göteborgs spårvägsanläggning fungerar på ett säkert sätt, att vi har broar och kajer som håller och att på ett mer strategiskt plan se till så att allt som nu byggs i staden kommer att hålla och fungera även i förvaltningsskedet. Att allt detta fungerar är en förutsättning för ett hållbart transportsystem vilket gör att arbetet känns meningsfullt för mig.

I övrigt har jag under mina två perioder hemma på Trafikkontoret jobbat med flera olika frågor och projekt. Bland annat har jag varit med och inventerat och utvärderat förvaltningens arbete med trafiksäkerhetsfrågor, skapat en struktur för inventering av gång och cykelpassager över spårväg (och även börjat inventera) och varit med på ett spårbyte i Majorna.

Inom traineeprogrammet har vi haft en intensiv start på året, inte minst med vår studieresa till Hamburg i slutet av februari (där bilden ovan är tagen!). Nu har vi hunnit landa lite efter resan och i slutet av förra veckan hade vi utvecklingsdagar på GR där vi förutom att fira fössta tossdan i mass (med smålandsquiz och tårta så klart!) fokuserade på hur vår grupp kan bli mer effektiv och samtidigt ta det stora steget från den stormiga konfliktfasen till en mer tillitsfylld, strukturerad fas i grupputvecklingen. Under min studietid fick jag vid flera tillfällen teorin om grupputvecklingens fyra faser förklarad för mig. Det som är unikt med traineeprogrammet är att vi genom casearbetet (och med stort stöd från processledarna på GR) faktiskt får pröva på att arbeta oss igenom faserna och förstå vad det innebär.

Förutom att det är fantastiskt roligt att vara en del av gruppen, särskilt när det känns att vi gör framsteg, har casearbetet även lett till att jag börjat intressera mig för organisationsfrågor. Självklart är det viktigt och intressant att fundera över vad vi ska göra i caset och vilka frågor vi behöver ställa för att komma vidare. Samtidigt är det precis lika viktigt hur (och att) vi kan arbeta tillsammans på ett effektivt sätt. Frågorna kring organisation och arbetssätt blir både intressanta och verkliga eftersom det lämnas helt upp till oss i traineegruppen att själva utveckla våra arbetssätt. Detta är dessutom lärdomar jag tar med mig direkt tillbaka till Trafikkontoret där arbetet handlar om att ständigt förbättra och effektivisera våra arbetssätt.

Om mindre än en månad är det dags för oss att gå på nästa breddningsperiod. Jag hade en fantastiskt bra första breddningsperiod i Partille kommun i vintras, nu hoppas jag på en lika bra tid på Wästbygg där jag kommer vara med och bygga bostäder i Tuve!

Sven Gross
Trafikkontoret Göteborg
FS6

Tillsammans bygger vi staden

Tillsammans bygger vi staden

Det finns många lösningar på bostadsbristen, staden bygger så det knakar och Mikael skrev i förra inlägget om digitalisering av byggbranschen. En annan vinkel på hur bostadsbristen kan minska fick vi i traineegruppen under tisdagens bygglunch på CMB. Det var Anders Hagfors från Chalmers som pratade om att bostadsbristen kunde avhjälpas om befintligt bostadsbestånd används på visare vis. Han menar att en större cirkulation inom bostadsbeståndet vi har skulle innebära en effektivare bostadsfördelning. Vi i Sverige köper eller hyr en lägenhet där vi sedan sitter med låg belägenhet att flytta. Hittar vi en billig hyresrätt sitter vi gärna kvar i den och köper vi bostadsrätt säljer vi ogärna på grund av vinstskatten. Han jämförde med Norge där hyrandefenomenet endast är tillfälligt i livet, som under studenttiden, och privatuthyrning är vanligt. Eftersom norrmännen inte skattar på vinsten är det också större omsättning bland bostadsrätterna och lättare att göra bostadskarriär. Förutom vinstskatten får de som har svårt att köpa bostäder förmånligare lån och de som ligger utanför bostadsmarknaden sociala bostäder. Sedan satsar de också på äldreboende utanför staden, med bra förbindelser till innerstaden för att få gamla att lämna sina lägenheter och flytta utanför stadskärnan. Bostadsbyggandet i Norge är, enligt samma källa, mer jämt fördelat över tiden medan vi i Sverige bygger i intensiva perioder. Men även om vi i Sverige skulle göra en copy-paste på Norge tror jag ändå vi hade haft ett bostadsunderskott. Jag heter Cecilia och jobbar som projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och är förstås dessutom trainee i Framtidens samhällsbyggare - jättespännande! Just nu är jag på Fastighetskontoret på samverkansprojektet BoStad2021, och tidigare har jag varit på Peab. BoStad2021 satsar på en annan ingång till att korta ner planprocessen, nämligen samverkan och parallella planprocesser. Bostadsbristen är stor i stan och våra politiker har bestämt att 7000 nya bostäder, utöver vanlig produktion, ska färdigställas till 2021 då Göteborg firar 400 år! Därför startade Jubileumsatsningen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och ett flertal byggaktörer. Samspelet mellan Staden och byggaktörer är viktigt men samspelet inom staden är också en nöt att knäcka.     Förvaltningarna har alla sina egenintressen och sitter vanligtvis och finnular på egen kammare. Det kan skapa osämja och missförstånd och argumentation då egenintresse står före Stadens bästa. Dessutom är det svårt att samorganisera en så stor organisation som Göteborgs Stad med önskvärt gemensamma databaser och projektportaler. I BoStad2021 har alla handläggare möjlighet att sitta tillsammans, i en projektlokal på Fastighetskontoret där jag sitter just nu och skriver.  Det innebär i praktiken att när Kretslopp och vatten behöver bolla en fråga med Stadsbyggnadskontoret sträcker man på halsen och ser över datorskärmen till planhandläggaren från Stadsbyggnadskontoret som sitter mittemot och frågar ”Du, de nya illustrationsbilderna, har du dom?” Förutom samverkan mellan individer satsar BoStad2021 också på parallella processer; markanvisning och planförfarande sker samtidigt och i samverkan med exploatörerna. På de möten jag varit med och av det jag sett verkar det fungera relativt bra. Många av planerna verkar bli färdiga i tid och den allmänna inställningen är lösningsorienterad. Jag har märkt att egenområdet flyter ut och Trafikkontoret kan få en god idé från Park och natur. Men i min begränsade erfarenhet (på en månad i projektet) verkar den största skillnaden bli den personliga relationen. Alla luncher tillsammans, alla samtal på kafferasterna och afterworken, den personliga kontakten gör att arbetet går snabbare, med mindre fejder och verkar dessutom bli roligare! Våra gruppledare på GR, som håller i traineeprogrammets utbildningar, pointerar det för jämman, att för att bli ett effektivt team krävs tid i gruppen tillsammans. Att för att samarbeta i grupp krävs att gruppen är tajt, att det är högt i tak för ifrågasättande och konfontration, samt att det finns tillit till gruppen i sig. Personlig utveckling är central för ett effektivt team, eftersom det är först när individerna i gruppen utvecklas som gruppen gör det. Förmågan att lösa konflikter är i ett sådant sammanhang mycket viktig och just det övade vi i traineegruppen på under förra utbildningsdagarna på GR, att se våra egna beteendemönster vid konflikter. När vi blir konfronterade med obehagligheter, som kritik på vårt beteende, skapar sinnet sina försvarsvägar, försvarsbeteenden. Det kan vara att vi intellektualisera det som sägs, skjuter det ifrån oss och säga att det inte är sant, plötsligt bli dränerade på energi eller tänka att det är bara "sån jag är" och därför går det inte att ändra på. Det finns en rad olika flyktbeteenden och skulle någon be dig rannsaka dig själv dyker både det ena och det andra upp. Så vad händer då när vi väl har blivit varse våra mindre produktiva beteenden?

  1. Börja fokusera inåt vid konflikter. Vad är mitt ansvar? Upptäck mina egna negativa tankar, känslor. Vad beror dom på? Vilka behov har jag som inte blir tillgodosedda.
  2. Projektioner på den andra skapas på grund av mer fokus på den andras beteenden och mindre på mitt eget– ex ditt fel, du tänker bara på, själviskhet etc. att klara av att se sitt ansvar i konflikter ökar sannolikheten att behärska sina känslor/försvarsbeteenden i besvärliga situationer.
  3. Förmågan att lugna ner sig, det inre fredsarbetet (ex. fokusera på andningen)

Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket på utbildningsdagarna (vilket försvarsbeteende det nu kan vara?) men det har hittills gett hur mycket som helst - alla borde få utbildning i sina egna beteendemönster, inte minst om vi ska kunna bygga världens bästa stad tillsammans.     Tack för mig och ha det fint! Vänligen,

Cecilia Lundqvist