×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Grupputveckling och organisation

Hej på er!

Denna vecka är det jag, Sven Gross, som har ansvar för traineebloggen. Jag är anställd på Trafikkontoret inom Göteborgs stad och arbetar där med drift- och underhållsfrågor. Drift och underhåll handlar om att se till så att de anläggningar vi har i staden fungerar på ett effektivt sätt. Till exempel ansvarar min avdelning för att Göteborgs spårvägsanläggning fungerar på ett säkert sätt, att vi har broar och kajer som håller och att på ett mer strategiskt plan se till så att allt som nu byggs i staden kommer att hålla och fungera även i förvaltningsskedet. Att allt detta fungerar är en förutsättning för ett hållbart transportsystem vilket gör att arbetet känns meningsfullt för mig.

I övrigt har jag under mina två perioder hemma på Trafikkontoret jobbat med flera olika frågor och projekt. Bland annat har jag varit med och inventerat och utvärderat förvaltningens arbete med trafiksäkerhetsfrågor, skapat en struktur för inventering av gång och cykelpassager över spårväg (och även börjat inventera) och varit med på ett spårbyte i Majorna.

Inom traineeprogrammet har vi haft en intensiv start på året, inte minst med vår studieresa till Hamburg i slutet av februari (där bilden ovan är tagen!). Nu har vi hunnit landa lite efter resan och i slutet av förra veckan hade vi utvecklingsdagar på GR där vi förutom att fira fössta tossdan i mass (med smålandsquiz och tårta så klart!) fokuserade på hur vår grupp kan bli mer effektiv och samtidigt ta det stora steget från den stormiga konfliktfasen till en mer tillitsfylld, strukturerad fas i grupputvecklingen. Under min studietid fick jag vid flera tillfällen teorin om grupputvecklingens fyra faser förklarad för mig. Det som är unikt med traineeprogrammet är att vi genom casearbetet (och med stort stöd från processledarna på GR) faktiskt får pröva på att arbeta oss igenom faserna och förstå vad det innebär.

Förutom att det är fantastiskt roligt att vara en del av gruppen, särskilt när det känns att vi gör framsteg, har casearbetet även lett till att jag börjat intressera mig för organisationsfrågor. Självklart är det viktigt och intressant att fundera över vad vi ska göra i caset och vilka frågor vi behöver ställa för att komma vidare. Samtidigt är det precis lika viktigt hur (och att) vi kan arbeta tillsammans på ett effektivt sätt. Frågorna kring organisation och arbetssätt blir både intressanta och verkliga eftersom det lämnas helt upp till oss i traineegruppen att själva utveckla våra arbetssätt. Detta är dessutom lärdomar jag tar med mig direkt tillbaka till Trafikkontoret där arbetet handlar om att ständigt förbättra och effektivisera våra arbetssätt.

Om mindre än en månad är det dags för oss att gå på nästa breddningsperiod. Jag hade en fantastiskt bra första breddningsperiod i Partille kommun i vintras, nu hoppas jag på en lika bra tid på Wästbygg där jag kommer vara med och bygga bostäder i Tuve!

Sven Gross
Trafikkontoret Göteborg
FS6

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6