Grupputveckling

Hej i värmen!

Något som återkommer under traineeåret är IMGD-modellen som handlar om en grupps utveckling över tid. IMGD står för Integrated Model of Group Development och är en modell framtagen från många års forskning som menar att en grupp går igenom fyra faser över tid:

1 Tillhörighet och trygghet

2 Opposition och konflikt

3 Tillit och struktur

4 Arbete och produktivitet

I de tidigare faserna finns fokus på relationer och känslor och i de senare faserna ligger fokus på arbete och uppgifter. Förhoppningen är att nå den fjärde fasen där gruppen anses vara ett högpresterande team.

Under traineeårets gång studeras och utbildas vi ju som bekant av två processledare från GR. Gruppen hade nyligen samtal med processledarna kring vilken fas som gruppen befinner sig i. Jag tolkade det som att några personer troligen befinner sig i fas 2, och några fortfarande i fas 1. Kanske är någon redan inne i fas 3. Det kan märkas att vi är i olika stadier och förhoppningen är nu att vi ska utvecklas framåt. Vi har jobbat tillsammans i snart 9 månader nu och förhoppningen är ju givetvis att gruppen ju ska nå fas 4, vem vill inte vara ett högpresterande team! Men för det krävs att vi går igenom exempelvis fas 2 med opposition och konflikt. Jag upplever det som att vi kämpar med detta för tillfället, och att vi troligtvis är på väg över denna puckel. För några är det naturligt med konflikt och meningsskiljaktigheter och för andra är det jobbigt.

För att lyckas komma framåt i utvecklingen får gruppen hjälp av processledarna med övningar som är lämpliga för där vi befinner oss för stunden. Det är en otrolig chans för utveckling. Tänk dig att du har personer kunniga i ämnet som sitter och studerar ditt och din grupps beteende under ibland en hel dag, och sedan ger feedback och skräddarsyr övningar för att ni ska komma framåt i er grupputveckling. Kontinuerligt, under ett års tid. Jag nyper mig själv i armen ibland för att förstå att jag fick chansen till detta.

Nu är det snart semestertider, och jag vill avsluta detta inlägget, och den gångna tiden, med att tacka alla er som gör detta möjligt!

Emma Olsson
Stadsbyggnadskontoret
FS5

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vilka frågor går att lösa genom stadsplanering?

Vi traineer har nu kommit igång med vårt casearbete samtidigt som vi har börjat lära känna varandra. Upplägget har varit att vi ska träffas på ett möte i veckan där vi arbetar och tar beslut som leder arbetet framåt. Veckomötet hålls på de olika arbetsplatserna vi arbetar på för att vi ska få möjlighet att lära känna varandras verksamheter.

I fredags var vi på fastighetsbolaget Vasakronan där vi fick en rundvandring och presentation av verksamheten från chefen Magnus vilket var mycket uppskattat! Jessica och Anna hade förberett en workshop med moment som ”speed storming” och ”clustering” vilket var mycket välkommet då många i gruppen har känt att det inledande arbetet gått långsamt och vill släppa lös våra tankar om området och caset. Massvis med nya frågeställningar och aspekter kom fram under workshopen och det var nog fler än jag som började fundera över vilka problem och brister som går att påverka genom stadsplanering och byggande. Till vilken del är de sociala problem som finns i Biskopsgården idag en konsekvens av 50-talets stadsplanering?

Jag var under veckan på en inspirerande föreläsning av Alexander Ståhle där han bland annat pratade om bostadsrättspriser som ett mått på stadskvaliteter. Hans företag har gjort analyser som visar att med hjälp av 8 olika lägesparametrar kan man uppskatta värdet på en bostadsrätt med en säkerhet på 90 % och att det är en liten del av en bostadsrättspris som består av själva byggnaden. De lägesparametrarna som påverkar mest är ”närhet till city” och ”närhet till spårstation” följt av ”tillgång till gång- och gatunätet”.

Det är intressant att ett områdes geografiska läge spelar så stor roll idag då digitalisering och globaliseringen nått så mycket längre än man kunde drömma om på 50-talet. Fysiska avstånd hindrar oss inte längre från att kommunicera, delta och känna samhörighet med människor och kulturer långt bortom Göteborg. Samtidigt visar forskningen att det geografiska läget är viktigare än kanske någonsin förr.

img_0109

Godvädersgatan i Norra Biskopsgården

Vid pennan och funderar sitter idag jag, David Palmqvist, trafikplanerare på trafikkontoret i Göteborgs stad.

david_palmqvist